Duktiga, duktiga jag

Jag har bokat tid nu. Och jag svimmade inte. Jag blev till och med vänligt bemött. Bara en sådan sak som att barnmorskan sa "jag får gratulera!" när jag berättade att jag är gravid betyder en massa. Jag är inte van vid det från mina förra besök med vården. Då gick jag privat. På en tjusig klinik på Östermalm.Nu ska jag gå kommunalt. På en vanlig vårdcentral i förorten.

Och nu får det bära eller brista. Jag har precis gått in i tioende veckan, kissar varje timme, äter som en häst, har ömmande bröst och svullen mage. Så jag tror att knodden mår bra. Den bara måste må bra.

Dessutom sa barnmorskan att de flesta missfall faktiskt sker till och med vecka åtta. Det är inte riktigt den infon jag fått tidigare. Med den nya infon skulle största risken alltså vara över.

Det vågar jag bara inte tro.