Jag var hos min naprapat idag. Äntligen. Kroppen har värkt några veckor och eftersom jag ska intensivyoga i helgen så kände jag att jag behövde få ordning på den.
När jag kom in på mottagningen sa min naprapat "Det finns ett vackert lugn i dina ögon, har det hänt något särskilt?"
Vi har inte setts på drygt ett år. Då var jag inte gravid. Så självklart har det hänt en massa.
Trodde att det skulle ha gjort det med min kropp också, den har ändå gått igenom både en graviditet och en förlossning. Men problemen jag haft var de som hörde min till min "vanliga" kropp.
Så nu är jag nog mig själv ändå. Med sned höft och lite låsningar i nacken. Men det kan jag överleva. Det är tur att jag kan gå till Anders och få allting fixat. Det är helt fascinerande hur allting hänger ihop, att en låsning i nacken kan göra handleden svag.
Har även hunnit med shopping och lunch med Edvins mamma i Västermalmsgallerian , latte med Signes farmor och en sovstund på soffan. Nu ska jag plugga. Efter måndagen och tisdagens lektioner är jag taggad till tusen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för just din tanke, den är viktig!