fredag, april 20, 2007

För ett halvår sedan



För ett halvår sedan låg hon där, insmord i fosterfett, på mitt bröst, och inspekterade världen med sina stora ögon.
Jag minns fortfarande känslan av overklighet, som om tiden stannade där och då, i förlossningsrummet på Karolinska, och hur världen på något vis förstorades.
Det var vår tid, den alldeles nya familjens tid. Och den var magisk.

Livet är fortfarande magiskt.

13 kommentarer:

  1. Grattis på halvårsdagen till Signe! Hoppas att du tillfrisknat, så att ni har kunnat fira som ni tänkt.

    SvaraRadera
  2. Grattis till att ha klarat det första halvåret. Jag tycker det är jätte rligt att läsa din blogg, eftersom jag födde min dotter 23 oktober också på Karolinska.

    Lycka till det kommande halvåret och med skrivandet

    SvaraRadera
  3. Grattis på halvårsdagen Signe! Tänk vad tiden går! Helt fantastiskt att de ena stunden ligger nyfödda på magen och sedan blir de snart en egen liten individ som växer så det knakar :-). Jag är så nyfiken nu på vårt ofödda barn som sparkar och rör sig i magen. Det är inte långt kvar nu! Livet är som du säger magiskt! Ha en mysig helg! Tack för Signes tummen upp! Hoppas att förkylningen ger med sig snart! KRAM!

    SvaraRadera
  4. Grattis i efterskott, Signe! Visst rusar tiden iväg? :(

    SvaraRadera
  5. Att bli mamma - tack för hälsning. Vi mår sådär.Signe är bättre men jag hostar fortfarande och blir trött bara av att gå från sovrummet till köket. Men fira gjorde vi. Med vin och god middag. Och presenter. Och besök av Signes farmor och farfar

    Anonym - shit, då kanske vi sågs på KS, skoj :) Jag skrevs ut på eftermiddagen den 23:e men var sen tillbaka den 25:e igen, för operation efter min fellagda epidural. Kul att du hänger här och tack för lyckönskningarna!

    Mitt liv precis som på film - ja, livet är magiskt och snart får du gå igenom samma sak, är så glad för din skull. Och snart ses vi :)

    Minna - tack för grattandet. Och ja, tiden rusar iväg, men jag tycker mest att det är kul, det blir nämligen bara roligare och roligare för var dag som går

    SvaraRadera
  6. ja då kanske vi sågs, sara föddes på morgonen och vi kom till lilla enheten där vi låg på fm vid 09 tiden. Och vi skrevs hem den 25. Världen är liten

    sofia

    SvaraRadera
  7. coolt, då sågs vi. Vi låg på lilla enheten, i ett av de rummen som låg allra längst bort och inåt, om du förstår vad jag menar. Tror det var rum 19, men vet inte alls om jag bara fått för mig det, kommer inte ihåg om rummen hade några nummer, men på något sätt har rum 19 fastnat i mitt minne.

    SvaraRadera
  8. Vi låg också i rummen längst in på vänster sida. Det var två rum på vänster sida som typ delade baby badkar och toalett m.m. Vi låg i det vänstra. Kommer ej ihåg nummer, men jag komme rihåg at det var ett par som åkte hem på måndagen.
    Coolt.

    Sofia

    SvaraRadera
  9. Underbart. Jag vill uppleva den magin igen. Även om det fortfarande är underbart, så är det där nya-rosa-puff-molniga nåt alldeles speciellt. *vill ha meeer*

    SvaraRadera
  10. Grattis i efterskott! Vilken fin bild. Kram

    SvaraRadera
  11. kajsa - tack, tack

    Sofia - ja, världen är liten. Och vi fick de allra sämsta rummen, tänkte du på det? Alla andra rum var mycket ljusare och finare. Men vi fick säkert de finaste bebisarna istället ;)

    Camilla - ja, den där bubblan är det ngt visst med. Är så avundsjuk på två av mina vänner som snart ska hamna där. Det är så häftigt att föda barn!

    Mina tankar om allt och ingenting -tack!

    SvaraRadera
  12. ja precis dom rummen var vedervärdiga, så små och ynkliga och inget dagsljus. Vi bara längtade hem!
    Sofia

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!