Det är tyst här. Inga gurglande skratt. Inga små knän som pilar fram över parketten. Inga varma fingrar mot mina bara ben. Inga matrester eller vällingrapar. Inte en bajsblöja i sikte.
Inte ens en förnöjd liten suck.
Jag är i stan. Signe är i skärgården, med sin pappa.
Jag är hemma i två dagar eftersom skolan börjar. Och jag förstår inte riktigt hur jag ska kunna gå och lägga mig utan att pussa på hennes lena kinder.
Helt plötsligt känns det väldigt långt till onsdag morgon, då vi ses igen.
Ja det där är en märklig känsla. Man ska verkligen njuta, men så kan man inte riktigt...
SvaraRaderamen det är härligt att ses sen!
SvaraRaderaVad härligt för dig, nu kan du rå om dig själv riktigt ordentligt!Men som fru kaos sa, man kan ändå inte njuta 100%..konstigt det där!Det känns nästan som att ena armen saknas när man inte har barnet hos sig!
SvaraRaderaHärligt även för pappan som får umgås med signe helt själv, för det är faktiskt en helt annan grej!=)
Kram!
det där är en nästan overklig känsla/Karin
SvaraRaderaFru kaos - jag vet, det är verkligen så det känns. Det blir overkligt på något sätt.
SvaraRaderaFru a - ja, jag längtar som tusan tills jag får ta bil och båt ut till skärgården igen.
Johanna ja, jag känner mig halv på något vis. Men jag vet att hon har det bra hos pappa. Och han älskar de här ensamma stunderna med henne, när det bara är hon och han. Han är i och för sig van, jag har ju pluggat hela tiden sen Signe var nyfödd och det har inneburit en hel del tid för de båda. Men det här är första gången som de är ensamma över natten.
Karin - ja, precis, en overklig känsla är det.
Heja dig!! Hoppas du kan njuta iallafall lite!
SvaraRaderaJag vet att jag låter cool (verkar kanske nästan kall på riktigt ibland) när det gäller egentid. Men det är också en träningssak, hade grym separationsångest i flera år med barn 1. Minns när han var knappt 2 och jag skulle till London över en helg och grät på kvällen när han somnat och jag inte skulle träffa honom på tre dagar (dvs jag trodde nån skulle dö under tiden, att allt var över).
I somras kunde jag njuta en hel vecka, utan ångest.
Yogamamman - cool är du, men absolut inte kall. Egentid ÄR viktigt. Och jag, om någon, är ju i desperat behov av den.
SvaraRaderaSå jag njuter. Faktiskt. Men hade njutit ännu mer om jag inte känt mig lite stressad över att hinna allt som jag vet att jag borde göra nu, under dessa dagar, eftersom jag inte kommer att hinna det sen.
Aldrig är jag riktigt nöjd. Hm.
Och din sommarvecka utan barn lät onekligen alldeles, alldeles underbar
Tack för att du skriver så fina kommentarer till mig!!
Åh. Fatta lyckliga ni båda kommer vara när ni träffas igen! Det går säkert bra att sova två nätter utan henne. Ser du fram emot skolan?
SvaraRaderaMinna - Första natten utan Signis gick förvånansvärt bra. Nu väntar den andra. O sen blir det faktiskt ytterligare en eftersom jag åker ut till ön först på onsdag morgon.
SvaraRaderaInnan första lektionen var jag helt anti skolan. Nu, efter lektionen, inser jag att det är precis det här jag saknat hela sommaren :)