Fram tills för bara två månader sedan var vi fyra i familjen.
Jag. Signe. Mannen. Och den norska skogkattsfröken.
Nu har den norska skogkattsfröken flyttat hemifrån.
På prov till att börja med.
Det fungerade aldrig riktigt bra mellan henne och Signe.
Signe var nöjd och belåten och kröp efter och ville dra i svansen.
Den norska skogkattsfröken sprang undan och hämnades sedan i smyg genom att kissa på Signes leksaker. Och Signes matta. Och Signes kläder. Och på vardagsrumsgolvet. Och i hallen. Och..
Ja. Så nu bor hon i Hammarby Sjöstad. Hos M. Och det får hon göra tills det lugnar sig. Eller tills vi känner att det kanske kan bli en permanent lösning.
Men tomt är det. Vi saknar vår norska familjemedlem.
vad tråkigt! om jag inte vore så förbannat allergisk skulle jag ha katt...
SvaraRaderaSå trist - godt at dere fant et godt fosterhjem til pus.. vi har to katter og er spent på hvordan det vil gå når det kommer bebis. Vi håper at siden de er to så vil de muligens være litt mer robuste og akseptere det nye familiemedlemmet.. ellers blir det fryktelig, fryktelig trist!
SvaraRaderao även om ni saknar kissen och kissen säkert saknar er så har den det nog bra hos M/Karin
SvaraRaderaVad tråkigt att det inte fungerar.
SvaraRaderaMen han trivs säkert jättebra på det nya stället och kanske kan ni ta tillbaka honom senare?
Fru a - trist med allergi. Å andra sidan slipper du håriga möbler och kattsandiga badrum. DET är något jag inte saknar sen vår fröken flyttade.
SvaraRaderaFrida - jag tror att det är enklare om man har två katter, då har de liksom sällskap av varandra. Vi hade två katter från början men vår kattkille blev sjuk i cancer för tre år sedan.
K - vet att vår fröken har det alldeles utmärkt bra i sitt fosterhem. M är en kattälskar av stora mått.
Marie - ja vi hoppas såklart att vi ska kunna få hem vår fröken någon dag. Men vi får se. Just nu är det som det är, och det funkar bra.