måndag, september 08, 2008

Kramp

Det har börjat nu. Det nattliga uppvaknandet på grund av kramp i vaderna. Det var likadant under graviditeten med Signe.
Än så länge går det bra. Jag är tillräckligt smidig för att själv studsa upp och trycka benet hårt mot golvet. Mot slutet av graviditeten blir det inte lika lätt. Minns hur jag, ibland förgäves, försökte väcka mannen för att be om hjälp när jag själv var så otymplig att jag inte lyckades ta mig ur sängen tillräckligt fort.

Men vad gör man inte för att få gå igenom ännu en graviditet?

12 kommentarer:

  1. Usch, stackare!
    Kramp låter som ännu en graviditets-komplikation som jag helst slipper. Men, nu får man ju inte välja...

    Kram!

    SvaraRadera
  2. ajajaj, det låter verkligen inte kul! skickar en kram och lite krya-på-sig-kramar till Signe, om hon inte mår bättre idag.

    SvaraRadera
  3. Hua, det där minns jag också! Hemskt! Jag fick höra att det hjälper att lägga knivar under madrassen (!), vågade aldrig prova men det kanske kan vara något? ;-)
    KRAM!

    SvaraRadera
  4. Jag minns! Konstig nog hade jag aldrig det med tvillingarna, utan bara med dottern.

    SvaraRadera
  5. Fight it!!!Hejja dig!

    SvaraRadera
  6. åh, det gör ju så djävulskt ont... men det är det förstås värt! hoppas Signe kryat på sig, stackars liten.

    SvaraRadera
  7. Ja, så är det ju. De ljuvliga små ongarna är värda all möda. :)

    SvaraRadera
  8. He´j och hallå!Kan man svara till en annan (williams mamma ) som svarade på ditt förra inlägg. Jag vill bara säga att psykosyntesutbildning (och terapi tror jag väl) finns på det som heter HUMANOVA och som viftar med en stor flagga från ett hus i gamla stan (på skeppsbron). Till Yogamamman själv kan jag bara säga: Lycka till med graviditeten.
    Mosippan

    SvaraRadera
  9. Märkligt det där, de underliga krämporna som kommer med en växande mage... Hoppas det inte blir så mycket värre för dig och hoppas Signe är bättre idag också!

    SvaraRadera
  10. C - äh, det är så övergående det där med krämpor. Det är bara att kämpa på ;) (fråga mig vad jag tycker inatt klockan 03:00 när krampen är som värst)

    Sandra - Signe behöver alla kramar hon kan få. Hon är fortfarande lite krasslig men feberfri och på dagis nu. Men inte riktigt sig själv.

    jenny skriver - knivar under madrassen! Hua! Det låter livsfarligt. Jag håller mig nog till mina gravidyogaövningar som sägs öka blodcirkulationen :)

    Sara - Det är väl så olika det där, vilka krämpor man får. Varje graviditet är ju unik i sig. Men jag slapp ju inte krampen den här gången, dessvärre.

    Arvids mamma - ja, det är ju det enda som gäller! Du känner ju mig :)

    Fru A - ja, det gör jävulskt ont, men det är också jävligt mycket värt det.

    Kajsa - ja, det finns nog inte ngt jag inte skulle göra för att få barn.

    Mosippan - klart att du kan svara Williams mamma. Och ge oss andra info också.
    Det är HumaNova som jag pluggar på. Williams mamma vet det.
    Tack för din lyckönsking inför min graviditet.

    Anna ser dej - fast inte så märkligt egentligen, det händer ju så ofantligt mycket med kroppen under en graviditet.
    Signe mår bättre idag, men är inte riktigt sig själv.

    SvaraRadera
  11. Uh... Det där känner jag igen. Har haft massa vadkramp under båda mina graviditeter. Och som du säger, mot slutet när man inte är speciellt smidig, får man försöka få hjälp där mitt i natten, för att få det att släppa...

    SvaraRadera
  12. Pernilla - jag har börjat med små yogaövningar innan jag går och lägger mig för att få igång blodcirkulationen. Tack och lov har jag sluppit vadkramp sen dess. Peppar, peppar..

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!