Nu förstår vi allt som vår dotter säger. Det är en stor grej. För oss alla. Nya ord och meningar kommer varje dag. Det mest intressanta nu, tycker jag, är att hon kallar sin lillasyster för "han". "Titta mamma, han är glad" kan hon säga och peka på lilla S.Att hon är född och uppväxt i vår huvudstad märks också i hennes språk
"Jag vill inte deeeee!" säger hon. Och "va e de?" (Till skillnad från mig som är född östgöte och istället säger "jag vill inte däää" och "vad ä dä?")
Fantastivärlden blir större och häftigare för varje dag som går. Hon sysselsätter sig själv i långa, långa stunder. Hon älskar att läsa böcker högt, både för oss och för sig själv, men gillar också att hoppa och skutta i lekparker. Var hon än går hittar hon lekkompisar. Den bästa vännen och trösten är nog fortfarande hennes napp. Till vårt förtret.
Matglädjen finns kvar. Det enda som hon plockar bort från tallriken är broccoli, blomkål, salladsblad och chanpinjoner.
Sömnen är också en dröm, och har alltid varit. Dock kommer hon i säng ganska sent nu när det är ljust ute. Men det tar vi med en nypa salt, det är ju ändå sommarlov.
Härligt med en social liten tjej. Och häftigt med språket. Vi förstår inte allt än men det har lossnat ordentligt. Fin bild.
SvaraRaderaJa, mycket spännande det där med hur språket förändras, bättras på och plötsligt är glasklart. Vilken process och vilken bedrift för de små!
SvaraRaderaVilken fin beskrivning av stora S!
SvaraRaderaDet där med att kalla alla, både flickor och pojkar för "han" känner jag igen från plast-systersonen som är precis lika gammal som stora S. Under vår fjällsemester hade han fullt klart för sig att både Lillan och kusinen var flickor, men kallade dem för "han" trots oräkneliga förklaringar om att det heter "hon".
Svårt det där med pronomen...
KRam!
Älskar att läsa dina inlägg om dina barn. så mysigt att få veta var de är i utvecklingen o vad som händer just nu. himla roligt att ha för dig / er oxå...nästan så att jag kulle ta efter det med, min lilla härmapa ;)
SvaraRaderastor kram!
Fin blogg du har :D
SvaraRaderae- bilden är tagen i vår trädgård. Jag älskar den! Och visst är det häftigt med språket...
SvaraRaderak - ja, och tänk att vi får vara med i den här processen. DET är häftigt!
c - jag har hört att det är fler än stora S som har svårt med pronomen. Det är lite kul, ibland blir det ju liksom helt fel. Signe kan peka på en tant på Ica och säga "han ser konstig ut"!
Fröken blund - härma på! Jag uppmanar dig nästan att göra det, för det är så roligt att ha kvar. Man glömmer så lätt. KRAM
Karatemamman - åh tack!