Jag gjorde det senast igår. På jobbet.
Grät.
Det var en kollega som berättade om ett barn på dotterns dagis. Ett barn som lever i en familj som uppenbarligen har det väldigt, väldigt tuff. På många olika sätt och vis, och det visar sig i det här barnets agerande.
Och jag tänker att det är så jävla, jävla jobbigt att höra. Och att veta. Att så många, många barn har en sådan uppförsbacke för att vuxna i deras omgivning beter sig illa.
Det gör ont.
Och det får mig att gråta.
Du är så levande i ditt liv! Det är vad jag känner när jag läser dina ord idag. Att du berörs så mycket av någon annans historia. Kan bara hålla med dig. Barn som far illa är fruktansvärt. Vi får lov att göra det vi kan göra. Helgkramar
SvaraRaderaDet är nyttigt att gråta men man vill att alla barn ska ha det bra. Man vill hellre gråta av lycka.. Trevlig helg
SvaraRaderaJa, sådant gör att jag blir både arg och ledsen om vartannat. Människor som inte inser hur viktigt det ansvar är man fått som förälder. Och som inte förstår att man i så fall måste be om hjälp. För allas skull.
SvaraRaderaStor kram!
Annika - men jag känner mig lätt otillräcklig när det kommer till barn som far illa. Jag verkar i det lilla och hoppas att det, på något sätt, gör verkan i det stora.
SvaraRaderaOch ja, jag försöker vara så levande jag kan, nu mer än förr.
Ulrika - ja, att gråta är bra, men som sagt, hellre av lycka
K- i just det här fallet vill föräldrarna inte se problemet. Och allting fortsätter. Det gör ont. I mig.
Barn som far illa på olika sätt är det värsta som finns. I vår lokaltidning är det så gott som dagligen annonser där det söks efter fosterfamiljer och det får mig att tänka på hur många barn det är som växer upp i dysfunktionella familjer och hur många det är som inte alls har ett speciellt gott liv. Och det gör ont.
SvaraRaderaIngela - ja, det gör ont att bli påmind om den bistra verkligheten. Och viktigt att tänka på och göra det som vi faktiskt kan göra. Verka i det lilla och på så sätt påverka i det stora. Jag hoppas i alla fall att det är så. För att inte göra något alls, det funkar inte för mig.
SvaraRaderaKram, tack för din tanke