måndag, januari 16, 2012

En diffus oro

Det har blossat upp en debatt om yogans skador. En välkommen debatt. Tycker jag.
För det är klart att yogan skadar, precis som löpning, hockey eller någon annan aktivitet.
Människan har en förmåga att pressa sig själv och sin kropp oavsett vad hon utövar eller gör. Och oförsiktiga lärare och instruktörer finns det också, lite varstans.

Jag misstänker själv att jag skadat mig av yogan. Att jag kört för hårt och för mycket. Både när jag började med yoga, och skadade mig på insidan av låret. En skada som fortfarande begränsar mig i vissa rörelser.
Och kanske även nu. För de senaste månaderna har jag känt av mina fogar. I alla fall t-r-o-r jag att det är fogarna.
Det är en diffus, molande värk som ibland gör att jag känner mig höggravid och får svårt att gå ordentligt och snabbt.
Inte alls särskilt trevligt eller välkommet.

För att utesluta något annat har jag en inbokad tid hos min gynekolog på onsdag. En viss oro infinner sig, som alltid när kroppen inte mår bra, men innan jag vet vad det handlar om väljer jag att inte fastna för mycket i den. Jag yogar väldigt, väldigt lugnt, utesluter de tuffaste asanas. Jag vilar, andas och  hoppas på det allra, allra bästa.


9 kommentarer:

  1. Hoppas det går bra och lycka till på onsdag! Kram!

    SvaraRadera
  2. Jag tror att en del av problemet är att många människor ser yoga som en "lek", något man kan göra på kul lite då och då. Man inser inte att det krävs träning, utbildning och medvetenhet för att utöva och lära ut yoga. En olycka kan hända när som helst, oavsett hur erfaren man är, men jag tror att - precis som med många andra idrottsskador - oförsiktighet, okunskap och slarv har en stor del i statistiken. Man struntar i uppvärmning och förberedelser eller ger sig på positioner man inte behärskar.
    Innan jag började yoga "på riktigt", innan jag visste vad jag vet idag, testade jag så kallad Poweryoga på WorldClass och idag förstår jag inte hur de ens kan få benämna det yoga. Det var en väldigt tydlig bekräftelse på att det inte räcker med en helgkurs för att få lära ut yoga och att yogan inte hör hemma i gymkedjornas prestationsinriktade värld... Jag hade tur som var medveten om och respekterade min kropps gränser men det hade lika gärna kunna gått riktigt illa.

    Jag hoppas att det inte är någon fara med dig!

    SvaraRadera
  3. ...och nu läste jag artikeln; "..teachers jumping on people, pushing and pulling.." är exakt vad jag upplevde på WorldClass, tro det eller ej.

    SvaraRadera
  4. Jag fick jätteont i svanskotan i de stående rörelserna, efter att jag varit gravid och ammande och samtidigt tränat ashtanga. Nu är det ju kundalini och yin som gäller för min del. Men svanskotan är helt ok idag. Tror att det gäller att inte alltid gå in i max i rörelserna utan stanna lite före maxgränsen.. kram

    SvaraRadera
  5. Det här är lite av min käpphäst och det är väl bra att det uppmärksammas. Men av hundratals miljoner som utövar yoga så är det inte många som skadar sig. MEN. Många förväxlar det med gymanstik, akrobatik och ser inte att det är en andlig disciplin. För min del har jag också skadat mig i yogan och kört för hårt, hade en tuff lärare i början som visserligen sa att vi skulle känna efter själva i vår kropp men som sedan ändå körde stenhårt. Dubbla budskap. Det gäller att hitta en lärare som har yogan förankrad i sig. OCH att man självklart har ett eget ansvar. Alla stilar passar inte alla, alla asanas passar inte alla. Det är så individuellt och där behöver man en lärare som ser och kan. Yogans anatomi är ju helt annorlunda mot vår västerländska.
    Sedan tycker jag att det är bra at du kollar upp dig hos en läkare om du är orolig. Och att du yogar lugnt. Må så gott och kram

    SvaraRadera
  6. Hu, inte kul med skador. Jag dras ju med mitt strulande knä, och det är SÅ trist att känna sig begränsad i sin träning. Men det får ju inte heller bli värre...

    SvaraRadera
  7. Jag ryser av ditt förra inlägg och hur människor är...och om ditt nya inlägg idag kan jag bara säga att jag hoppas och tror såklart det allra bästa. sen borde vi ses snart. jag vet inte hur och när, bara var. vi får höras mer om det...Kram!!!

    SvaraRadera
  8. Skador är, som sagt aldrig kul. Människans ego ställer till med mycket, oavsett om det är yoga eller någonting annat.

    Tack för lyckoönskningar och
    kära fröken blund - jag vill också gärna ses snart. På något sätt löser vi det. Kram till dig och er andra också.

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!