I kroppen för att man hittat något i/på/med mina tarmar som inte riktigt ska vara där. Något som liksom krånglar till hela buken. På en rad sätt. Kanske är det ingenting alls. Kanske är det något som behöver behandlas. Oron finns där men tar inte över, jag kan ändå inte göra så mycket annat än att vänta på den där remissen till experten på sjukhuset.
Men en del av mig kan inte låta bli att tänka att det var väl själva fan vad min kropp krånglar, kan det inte räcka med allt det här andra som gäckat mig i flera år.
Utanför kroppen för att det fortfarande är jag som är den stora (nåja allt är relativt) inkomstbringaren i familjen. Det gör att jag jobbar lite för mycket för allas bästa. Den där balansen lyser med sin frånvaro.
Och det är klart att det hänger ihop, det som händer i och utanför min kropp. Jag behöver trycka till riktigt rejält på den berömda bromspedalen.
Jag ska bara....
Stor och varm kram från en som också har lite svårt att hitta bromspedalen!
SvaraRaderaVar rädd om dig!
SvaraRaderaÅh det låter inte bra. Önskar dig verkligen frid och lite broms i tillvaron. Stor kram
SvaraRaderaFrid och broms ja, precis som Annika säger.
SvaraRaderaKram fina och en massa extra kraft!