Längtan. Väntan. Den börjar här. Min försöka-bli-gravid-blogg. Borde ha börjat den för tre år sedan. Då slutade vi skydda oss. Inte för att vi nödvändigtvis behövde och ville bli gravida just då, vi hade ju ändå hört att det kunde dröja. Just därför slutade vi skydda oss. Vi ville att sex skulle vara kravlöst, spontant och sådär alldeles galet vilt och passionerat som det var i början.
Och det var det. De första månaderna. Sedan började väntan. Och längtan. Och den vill aldrig ta slut. Eller börja. Därför börjar jag blogga. Är nog inte ensam därute i världen, vardagen och den enkelhet som ibland känns förunnad alldeles för få.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för just din tanke, den är viktig!