måndag, februari 20, 2006

Nu vet jag..

Jag köpte ett test på lunchen. Smög in på Apoteket i shoppingcentret i närheten av kontoret och hoppades att ingen kollega skulle se mig. Kände mig ungefär som när man var tonåring och skulle försöka köpa ut folköl på kvartersbutiken. Eller värre än så.
Kunde såklart ha väntat att gå till Apoteket tills efter jobbet, men vet också med mig att jag alltid kommer försent eftersom de flesta Apotek stänger vid sextiden.
Sedan gick jag med den där gröna påsen med det hemliga innehållet i väskan halva dagen.
Det gör jag fortfarande. Skillnaden nu är att jag vet sanningen. Den kostade mig 79 kronor, men nu vet jag.
För jag kunde såklart inte hålla mig tills jag kom hem. Det hade jag verkligen tänkt göra. Ville göra detta med mannen. Att vi skulle dela det.
Men så gick jag på toaletten för att fixa till mig efter lunchen. Och då låg den där gröna påsen där. Och lockade.
Och jag var ju ändå kissnödig.

Jag har varit gravid två gånger tidigare. Då har testerna visat halvdana resultat. Svårt att se. Svårt att tolka.
Den här gången fanns det inget att misstolka. Jag behövde bara hålla den under strålen en halv sekund innan krysset framträdde.

Krysset som talar om för mig att jag är gravid för tredje gången.

Jag har precis gått in i sjätte veckan och jag är orolig som fan. För vem säger att det inte slutar som de andra gångerna, men smärta och blod och en sorg så stor som allt.
Men ändå. Jag är gravid igen. Det har tagit mig 1,5 år sedan förra missfallet. Och jag vill att den ska stanna nu, den lilla.

9 kommentarer:

  1. Till Marmelad - Tack snälla. Och lycka till själv! Den här oron är inte nådig. Men precis som du skriver i din blogg, det är ju liksom onödigt att oroa sig, livet har ju sin gilla gång ändå..
    Men det är svårt

    SvaraRadera
  2. Åhhh, ett stort grattis !!!!!

    Kramar från Villemo

    SvaraRadera
  3. Grattis! Även jag håller tummarna, förstås!

    SvaraRadera
  4. Jättestort grattis!!!!

    Som de sa till mig, när du kämpat så länge borde det vara din tur att få vara med hela vägen fram. Det höll inte för mig, men för dig tror jag att det kommer att göra det.

    Trots all hopplöshet måste det ju finnas någon rättvisa!

    SvaraRadera
  5. Grattis! Men jag delar din vånda också. Jag är i tionde veckan och bara vill att det ska vara typ påsk imorgon så jag kan få slappna av och bli lycklig på riktigt...Vågar inte tro på att allt kommer bli bra, även om det är min allra första graviditet. Lycka till - till oss båda!

    SvaraRadera
  6. Åh *rörd*
    Vad fina ni alla är som tänker på mig.
    Jag har skickat en hälsning till er alla, på er blogg, men passar på att niga och tacka även här.

    SvaraRadera
  7. GRATTIS! jag ska hålla tummarna för att fröet stannar.

    SvaraRadera
  8. Åh, lite sent, men grattis, grattis, grattis och en massa hållna tummar!

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!