onsdag, oktober 11, 2006

Jag läser hellre Belinda

Med tanke på mina funderingar i inlägget nedan, om tiden efter förlossningen, så måste jag länka till Belinda Olssons krönika i Aftonbladet idag. Den säger allt.
Och nu funderar jag ännu mer på hur det faktiskt kommer att bli.

6 kommentarer:

  1. Håll du dig till Belinda! Mitt i Prick!
    Efter två missfall och flera års barnlöshet var det så dags för mig. Och fy så dåligt jag mådde! Alla dessa krav man hade på sig själv att allt skulle vara så underbart. Och inte funkade amningen, inte fick man sova mm mm etc. Ibland var han "till salu billigt" som jag uttryckte mig.
    Men det går över och det finns hjälp att få om man behöver. Skäms inte för att be om hjälp!!! Och, tro mig, det är vanligare än man tror!
    Jag tror fullt och fast efter tre barn att amningen är genetisk. Trots att jag gav mig i backen på att jag skulle amma så gick det inte mer än ca 6-7 veckor. Då var det dags med ersättning och tillägg. Det visade sig då att min mor inte hade ammat mig och mina syskon heller, det fanns helt enkelt ingen mat. Har hört samma från kolleger och väninnor - har inte mammorna kunnat amma kan ofta inte döttrarna det heller.
    Ett litet tips så länge du har mjölk: Samla upp det som "läcker" och spara, ibland kan det vara fullt tillräckligt att ge som lite extra inför natten, även om det bara rör sig om 25-30 ml.
    Lusläser din blogg varje dag och ser med spänning fram mot att få läsa om ditt underbara barn!

    SvaraRadera
  2. Det är skönt att läsa om verkligheten tycker jag. De flesta jag pratar med verkar tycka att det var rätt tungt i början. Det är liksom inte självklart att allt är rosenrött och att man känner villkorslös kärlek och att allt bara flyter på. Om man är inställd på att det kan vara lite tufft så tror jag att det går lättare! Det kommer med all säkerhet att vara underbart oavsett :-)

    SvaraRadera
  3. Toatips: spola med duschen både vid nr 1 och nr 2, det hjälpte tycker jag. Alltså spola mellan benen *S*.

    Annars vet jag inte om jag tyckte det var sådär hemskt med mitt första barn, det mesta rullade liksom på mest!

    SvaraRadera
  4. Men gud jag dööör av garv! Hohohooo Belinda har gjort min dag! Precis så där var det, man trodde ju man hade underlivet nere dinglandes kring knäna. För att inte tala om vilken vandrande pruttmaskin man blev, det gick ju inte att hålla emot. Stackars min sambo.

    SvaraRadera
  5. Haha, man borde väl inte skratta. Men det gör jag! Kanske för att det gick himla bra för mig. Visst, det var ingen hit att gå på toa, men det var ingen fara. Alla har vi så olika upplevelser - bara det är häftigt! Det kommer att gå bra :-)
    Kram från Lillpluttens mamma

    SvaraRadera
  6. Jag håller mig till min vanliga livsfilosofi och håller allt öppet.
    Det som händer händer...
    Och jag tror att jag fixar det,oavsett.

    Tack för alla kommentarer, det är så kul när ni engagerar er. Keep going!

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!