Rutiner. Jag älskar rutiner. Att vara hyfsat förberedd, att faktiskt kunna planera, om än i liten skala.
De första veckorna fanns det inget mönster i Signes och mitt nya liv. Kanske var det därför det var så svårt att knyta an. Och så denna ständiga sömnbrist. Och stressen över att ändå försöka hinna vila när hon sov. Och äta, dricka, duscha och gå på toaletten och kanske, kanske komma ut på en liten, liten promenad.
Men nu, sen snart två veckor tillbaks finns det en röd tråd där, något som gör att vardagen känns så mycket enklare.
För hon sover. Och hon sover länge. I natt ammade jag henne vid midnatt och sedan sov hon nästan till halv fem. Det är lyx. Och sådär är det, nästan varje natt.
Dagarna lunkar på i samma takt. Åtminstone nästan. Efter frukostmålet är det min tur att äta gröt och macka och dricka ett glas färskpressad juice. Då sitter hon bredvid mig i sin babysitter, med stora ögon, och gurglar nöjt. Det blir ingen långsittning, DN ligger fortfarande orörd bredvid mig, men jag får i alla fall äta i tystnad. Sedan vill hon ha uppmärksamhet. Just nu består den av helkroppsmassage. Hon ligger där, framför mig, över mina ben, och riktigt sträcker ut hela kroppen i välbehag när jag trycker på hennes mage och drar lite lätt i hennes små fingrar. Sedan somnar hon gott på mitt bröst. Jag sitter kvar ett tag och snusar henne i nacken innan jag försiktigt, försiktigt, lägger ner henne bredvid mig i soffan. Sen smyger jag därifrån, om jag lyckas, och får någon timme eller två eller tre att fixa i ordning mig och diska undan och snygga till och kanske även blogga, kolla mejl, meditera och plugga. Sen är det dags för förmiddagsamning. Och efter det blir det promenad. Längre och längre sträckor går vi. Ibland köper jag med latte från favvocaféet, ibland har jag hunnit dricka min alldeles egna latte innan vi går ut. Ibland köper jag med sushi till lunch, ibland värmer jag på något när vi kommer hem.
Hon sover gott i vagnen och oftast får hon ligga kvar en stund i den, i trädgården utanför huset, medan jag pysslar med något i lägenheten, dock med uppsikt över henne.
Efter det är det eftermiddagsamning och då brukar jag oftast sova tillsammans med henne, tätt tätt intill, och bara njuta av de där små fötterna mot min mage.
Sen kommer mannen hem, vi äter middag, kollar på teve, ammar och myser.
Och så är det natt och allt börjar om igen.
Rutiner. Jag älskar rutiner.
Jag älskar också rutiner. Och guess what? Det gör barnen med. När rutinerna spricker en dag, så märks det på barnen direkt.
SvaraRaderaJa, rutiner är BÄST! :) Åhå, så du är sugen på sjal nu. Jadu, finns ju en MASSA att välja på. Vilka kriterier har du? Ska den vara lätt/gå snabbt att knyta? Ska du kunna bära på magen? Ryggen? Höften? Den första tiden hade jag en moby wrap. Jag älskade den! Den var bra att ha på sommaren (kanske lite för varm), bara på linnet eller t-shirten och ut å gå. Vill/kan du ha henne innanför din jacka i vinter? Eller har du tänkt att hon ska åka utanpå din jacka? Trevlig helg! Och förresten, vad fick dig att ändra dig?
SvaraRaderaDessutom (ja, jag har tänkt på dig under kvällen), så tror jag att du hela tiden har älskat Signe. Det finns ett par procent av kvinnorna som inte älskar sina barn, som aldrig gör det. Men det är personer med grava psykiska problem. Vi, vanliga dödliga, vi gör det. Men man får inte förledas att tro att kärlek hör till det mest primära hos människan, för det är det faktiskt inte. Det är överlevnad (mat, vila, etc) som är det primära. När det är uppfyllt, känner vi de andra känslorna, som just kärlek, som har funnits där hela tiden, men vi har inte orkat pejla in den. (ja, jag vet, jag är teoretiker).
SvaraRaderaÅ va mysigt det låter!
SvaraRaderaDet låter helt underbart! Längtar tills rutinerna infinner sig här med :-) Skönt att du tar det så lugnt och inte flänger runt på 1000 aktiviteter.
SvaraRaderaminna - jag vill ha en sjal för att Signe gillar att bli buren i min famn, hon har dissat Babybjörnen några gånger nu eftersom hon då ligger mot mitt bröst och då pickar hon bara efter mjölk. Ska spana in moby wrap - tack för tips!
SvaraRaderakaffeflickan - ja, så är det - kärleken kommer först efter att det primära är tillfredsställt. Känns skönt att se det så tydligt. Gulligt av dig att tänka på mig!
jenny - rutinerna kommer ska du se, din lilla pippi är ju så liten än. Och så söt :)