Banne mig om vi inte är mer sociala nu, när vi fått Signe, än vad vi någonsin varit.
Det trodde jag inte.
Jag tänkte mig nog att vi skulle fastna lite i vår bebisbubbla och stanna där några år. Insnöade och blöjiga.
Kanske är det nyhetens behag, vad vet jag, men det vimlar av vänner i vårt hem. Eller så vimlar vi hos dem. Eller på stan. Det är luncher, middagar, promenader, enkla latte och baravara-tid. Det är kramar, presenter, kalas, fikastunder och titta-förbi-impulser.
I helgen har till exempel M varit här på middag och Melodifestival (och Signe fick en röd Adidas-overall i försenad doppresent, så nu blir hon ännu coolare). Och igår var Axels föräldrar här på lunch och fika.
Men så har vi ju förstås de här dagarna när Signe bara är med mamma eller pappa. Eller oss båda.
Idag avlöser vi varandra, mannen och jag. Jag kör förmiddagspasset och han kommer hem till 15 eftersom jag ska iväg till skolan och lära mig empatisk kommunikation. Blir likadant imorgon.
Signe älskar det sociala. Hon är med och försöker överrösta oss alla med sina nya toner. Och så ler hon, med hela ansiktet.
När det inte är socialt älskar hon att sjunga i mammas famn, ligga under babygymmet, träna nacken genom att sprattla på mage och sova.
En bra blandning. Precis som livet ska vara.
Åtminstone enligt mig.
Jajamän. Det låter jättehärligt. Ni har verkligen landat i föräldraskapet.
SvaraRaderaSjälv kan jag känna att jag är lite för osocial. Som motpool till jobbet där jag är proffsigt social. Fast sån är ju jag. Och det verkar inte som om barnen saknar fler kompisar under dagarna. Det tror jag heller inte att det gör. Inte förräns om något år. Då får asociala jag skärpa till mig. Å andra sidan bor vi ju då i värsta villaområdet, 190 nya villor byggs på tre år. Nästan samtliga familjer är i vår ålder med barn. Kalas.
Halloj. Såg att du skrivit i Nya Tiders GB om stulna bilder. Som du nog vet så blev ju jag av med en bild, som upptäcktes av en slump. Jag vågar inte riskera någonting, det är därför jag numera bloggar bakom lösen. Kul med socialt liv!
SvaraRaderaSå deilig det høres ut! Det høres ut som alle tre er glade og ingen har fått sjokk av foreldretilværelsen.. håper selv å få bli mor og vil i så fall gjøre mitt beste for å nyte de gode sidene av permisjonen.. :-)
SvaraRaderaKaffeflickan - äh, jag tror inte att man behöver vara social för att vara en bra förälder. Man ska göra det man mår bäst av, då mår barnen också bra.
SvaraRaderaMinna - ja, jag har förstått att du råkat för stöld. Läskigt!!!
Anonym - hej min vän, kul att höra från dig. Ja, vi har hittat en bra balans i vårt föräldraskap. DET är SKÖNT
Camilla - ja, jag vet. Det funderar vi också på. Fasiken vad vi borde ha hunnit en jäkla massa.....
SvaraRaderaDet är såå roligt att vara mamma/Anette.
SvaraRadera