tisdag, februari 06, 2007

Tillbaka igen

Så var det då avklarat.
Återbesöket på MVC.

Minns alla gånger jag gick dit med min mage. Hur fantastiskt det var att lyssna på hjärtljuden. Hur jag fascinerades av min viktuppgång. Hur van jag blev vid att lämna blod och kolla olika värden. Hur vi, i smyg, log lite åt vår förvirrade barnmorska.
Och så minns jag hur jag satt där och längtade efter att vara den som kom dit på återbesök, med den där friska och söta bebisen som jag hoppades på att få.

Och idag var jag där. Med lite blandade känslor. För jag hade ju hört att det inte var sådär vidare mysigt med en gynundersökning så snart efter en förlossning. Och så var jag lite skraj att mitt ihärdiga bäckenbottenstränande inte skulle ha gett resultat. Och så var jag inte alls säker på vilken typ av preventivmedel som jag vill använda nu.

Men allt fixade sig.
Såklart.
Undersökningen kändes knappt alls. Mina knipövningar hade gjort susen. Och så fick jag ett recept på minipiller utskrivet. I fall att. Dessutom ställde jag mig på vågen på väg ut och kunde konstatera att alla de där kilona som jag gick upp är borta nu. Med råge.

Så - nu är jag tillbaka igen. Fit for fight.

13 kommentarer:

  1. gratulerer! Så deilig.. høres ut som livet leker!

    SvaraRadera
  2. Grattis till alla framgångar! Själv vägrade jag att ställa mig på vågen - och min BM tvingade mig inte ... Jag har ett antal kilo kvar, det behöver jag inte väga mig för att veta. Mina 20 kilo+ var visst inte bara vätska ... :-)

    Men visst är det väl skönt att få som ett kvitto på att allt är ok!?

    SvaraRadera
  3. Vad skönt att allt var bra! Ibland oroar man sig i onödan :-). Man vet ju liksom inte vad man har att förvänta sig. Lyckost som blivit av med alla kilon också! Jag undrar hur det kommer att bli för min del, jag som inte tränat på ett helt år. Nu har jag börjat med yoga, core och vattengympa (de senare två börjar snart). Det är aldrig för sent sägs det :-).

    SvaraRadera
  4. Bra jobbat! Själv har jag inte gjort en endaste knipövning. Skit samma.

    SvaraRadera
  5. Grattis! Är väldigt avundsjuk, kan jag säga...

    SvaraRadera
  6. Låter toppen!! Själv skall man oxå på sånt besök snart.....nu var det länge sedan.............kan väl inte säga att jag längtar, men hellre det än tandis:)
    Njut av livet och att du är tillbaka (som jag nog tyckt att du varit hela tiden!)fit for fight!

    SvaraRadera
  7. Tack, tack. Ja, det känns bra. Det är lite som Anna skriver - ett kvitto på att allt är ok.

    Nu är det ju definitivt inte det här med att tappa kilo och göra knipövningar som är det viktigaste. Det viktigaste är såklart att Signe och vi mår bra. Och det gör vi. Och det hoppas jag att vi får fortätta att göra.

    Mitt liv precis - du som är så grymt smal mår nog bara bra av lite extrakilon ;) O yogan kommer göra att du tappar varenda kilo efteråt. Jag lovar! Yoga är bra ;)

    kaffeflickan - det är aldrig försent att börja :)

    Minna - jag kommer inte åt din blogg längre, det vill jag kunna göra...

    Camilla - njae, jag vet inte, tandis är nog värre va....?!

    SvaraRadera
  8. Nääääääääääää.............tandläkaren ÄR så läskigt,hemskt och farligt.....;)
    Helt ärligt. Jag ÄR livrädd!

    SvaraRadera
  9. Skönt att det gick bra! Det är alltid så härligt - efteråt. Lite starkare liksom.

    SvaraRadera
  10. Åh, det gör du inte. Maila mig på minnan11@hotmail.com så får du lösenord.

    SvaraRadera
  11. ps trente du ashtanga når du var gravid også? Har ikke særlig lyst til å slutte med ashtanga når (inshallah) jeg blir gravid...

    SvaraRadera
  12. minna - tack!

    anonym - ja,jag tränade ashtangayoga även som gravid. Det du bör tänka på är dock att inte börja träns om du precis blivit gravid (eftersom det är en tuff yogaform och att det oxå händer en massa med både kropp o själ när man tränar yoga, o ett litet foster behöver lite tid att slå sig tilll ro) Nu verkar det ju dock inte som du är gravid o då är det bara att träna. Och när du blir gravid (vilket jag verkligen unnar dig, och hoppas på) så prata med din yogalärare om det är ngt särskilt du ska tänka på. Det gjorde jag o vi tog bort några övningar. När jag sen blev större och mer otymplig sa kroppen själv ifrån. Men jag tränade ända fram till fem-sex veckor innan förlossning. O började sen, så smått, när Signe var 8 veckor.
    Lycka till!

    SvaraRadera
  13. hei igjen, tusen takk for det. Ja, merker at følelseslivet er i opprør nå som jeg har startet med ashtanga - mye raseri og sorg under overflaten som vil opp og frem. Jeg er veldig glad for at det går å fortsette med deler av denne yogaen dersom jeg blir gravid, jeg hadde vært lei meg om jeg måtte gi det opp - så lenge kroppen vil og kan så vil jeg også! :-) Etter å ha mistet tror jeg at jeg vil prøve å leve som vanleg, mer eller mindre, om jeg blir gravid igjen. man er redd nok som det er..

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!