tisdag, september 18, 2007

Längta hem, del II

Signes mormor är på besök. I fyra dagar. Vi går promenader. Planterar växter. Äter god mat. Fikar. Pratar. Skrattar.
Jag har även hunnit med en skollektion i psykopatologi, ett besök hos naprapaten och ett yogapass (där jag var ensam på lektionen och fick ovärderlig hjälp, tips, råd och korrigering).

Min gamla hemstad finns kvar. Och även min längtan. Men just nu får den vänta.

6 kommentarer:

  1. Låter jobbigt att längta hem så mycket. Men jag tror att när man får barn, så får man en slags hemlängtan för alla ens egna minnen från när man är barn är hemifrån och man känner att man vill uppleva de minnena igen med sitt eget barn. Men bor ni kvar där ni bor så får du och signde få era egna minnen därifrån. Så tror iallafall jag att det kan vara.

    Låter iallafall trevligt att ha mamma där =)

    SvaraRadera
  2. Du er så heldig som har utviklet en så god relasjon med din mor! Signe er også heldig som får se sin mormor så mye. Tror ikke jeg vil få til det selv, men relasjonen i vårt tilfelle er forbedret.

    Hjemlengsel.. det gjelder vel å finne ut hva det er, helt konkret, man lengter etter og hva hjemstedet representerer i forhold til den lengselen. Tror nok ikke du ville angret på å flytte tilbake - og i verste fall kan dere jo bare flytte tilbake igjen! Selv merker jeg at jeg lenger etter et lite hus.. og jeg som trodde at jeg alltid ville bo i ein leilighet midt i byen! Vi får se..

    SvaraRadera
  3. Bra att du stannar ett tag till!/Karin

    SvaraRadera
  4. marie - du har nog helt rätt, det är nog mina barndomsminnen som spökar och ställer till det för mig. Men precis som du säger kan jag ju skapa mina egna, nya minnen här, i Stockholm. Fin tanke!

    Min norska vän - ja, vi har en riktigt bra kontakt nu, jag och min mamma, och jag är jätteglad för det. Hoppas att din relatio med din mamma blir ännu bättre, skönt att den förbättrats.
    Och kanske blir det ett hus för er snart? Det är konstigt det där, att man ändrar sig så mycket när man får/väntar barn.

    Karin - ja, det är nog bra, det tror jag också :)

    SvaraRadera
  5. Va härligt med mormor på besök! Jag önskar att min egen mor ville komma hit och hälsa på. Snart! Men hon är en svårövertalad arbetsnarkoman med en grav pliktkänsla. Suck!

    Och visst finns din hemstad kvar och väntar på er. Om ni bestämmer er för att flytta dit. Kanske är tillfället helt fel nu. Kommer det ett bättre får ni passa på.

    SvaraRadera
  6. Elma - Men din mamma måste ju vilja träffa Dino. Fy på henne annars!
    Säger jag utan att veta ett dugg om varken henne eller dig, egentligen.

    Och ja, min hemstad finns kvar. Vi väntar och ser.

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!