Jag ska vila i helgen.
Från rutiner. Inrutad vardag. Blöjbyten och välling.
Jag ska vila i mig själv.
Tystnaden. Ensamheten.
Jag ska yoga. Meditera. Sova. Dricka något glas vin. Läsa. Plugga. Skriva uppsats. Tänka klart mina tankar, och bara vara.
Vara jag.
Signe ska vara med mannen och hans föräldrar i skärgården.
I två dagar.
Det är jag allt behöver. Allt jag begär.
Sen är jag mig själv igen.
Bättre mamma. Bättre fru. Bättre vän.
Bättre jag.
Vad skönt för dig! Just det där att vara helt ensam ibland är verkligen viktigt.
SvaraRaderaJag förstår dina tankar i det förra inlägget och du ska helt klart lägga allt fokus på dig och Signe nu under den sista tiden av mammaledigheten. Men åh vad jag önskar att du fortsätter blogga! Du kan väl blogga ibland när du känner att du har tid och lust, bara så att vi får veta hur du mår och vad som händer i ditt liv. Jag bloggar ofta ibland och sällan ibland och bara när jag verkligen har tid och lust. Kram!
låter fantastiskt ;-)
SvaraRaderaLåter som en bra återhämtningsplan!
SvaraRaderaLåter kanoners!
SvaraRaderaUnderbart Maria, du är så fantastiskt bra på att ta hand om dig, en stor inspirationskälla för mig. Stor kram!
SvaraRaderaBravo! Och fortsätt med det, att ta egna dagar ibland, komma igen, hinna ikapp sig, HA TID, det behöver man. Jag har varit asdålig på det men blivit bättre senaste åren och övningen fortsätter.
SvaraRaderaÄr annars fast i inrutat hektiskt vardagsliv nu, det är skittufft. Jobbar heltid fast jag inte vill (fast inget alternativ i höst), hinner inte mig själv, hinner inte barn, hem, man, vänner. Så vad gör man? Det är lätt att bli uppgiven, fastna i ett FAN JAG VILL INTE HA DET SÅ HÄR. Halka ut ur nuet. Bli bitter, arg, ledsen, döma sig själv. Jag gjorde det ett tag. Allt blev skit. Men nu har jag slagit näven i bordet, tyckt upp mig, tar mig tid till mycket yoga, stillhet, cykelvägen till jobbet blir meditation, en sak i taget, och dammråttorna får frodas. Det blir mycket bättre då, även i stressen. Tänk, det går nästan att hitta balans.
du är ju så väldans bra på att hitta balans tycker jag. Och säga ifrån när det blir för mycket. För det blir det ju ibland, när man är stressad småbarnsföräldrar, de tar ju liksom både kraft och energi även om de GER en massa också. Men ibland måste man få fylla på sina depåer. Jag hoppas att du får en riktigt bra helg!
SvaraRaderaJenny - ja, du har rätt, blogga ska man göra när tid och lust finns. Och att vara ensam är grymt viktigt för mig, det är liksom mitt sätt att fylla på, att orka med. Men jag är förvånad hur bra det går ändå, trots att de här ensamma stunderna är ganska få sen Signe kom.
SvaraRaderaSuperquinnan - åh hej! vad kul med kommentar från dig. Hoppas du och Isak mår bra, jag tittar in hos er ibland och hoppas på lite uppdateringar, men jag förstår verkligen att du lägger fokus på annat än att blgoga. Helt rätt, även om jag saknar dig.
Frida - ja, en återhämtningsplan är det, verkligen, och nu hoppas jag att den blir riktigt, riktigt bra.
Minna - ja, jag hoppas att det blir det också
Sandra - åh vad kul att jag kan vara en inspiraitonskälla för dig. Tänkte på dig igår, jag träffade också L då :)
Yogamamman - så länge du är medveten om att det är mycket så tror jag inte att det kan bli FÖR mycket, du kommer att stoppa och slå näven i bordet, precis som du skriver.
Men jag förstår att det är frustrerande. Men fasiken, du hittar ju här och nu i cykelvägen till jobbet, yogan och att låta dammråttorna frodas. Heja dig!
Paula - tack! Du har helt rätt, ibland behöver man fylla på energidepåerna. O jag hoppas också att min helg blir riktigt, riktigt bra.
det låter alldeles himmelskt...
SvaraRadera