söndag, oktober 28, 2007

Den bistra verkligheten

Hemma igen efter en vecka i skogen och utan riktig koll på verkligheten.
Efter en snabb titt i den bruna kalendern inser jag att varje helg och varje vecka är inplanerad.
Fram tills jag ska börja jobba.
Visserligen med skola, besök, kalas och en massa andra roliga saker. Men ändå.

Det är nästan så att jag funderar på att göra en Johanna. Sluta blogga och njuta av varje liten sekund med Signe.

9 kommentarer:

  1. Skulle sakna dig och Signe jättemycket om ni slutade blogga. Men samtidigt förstår jag om du vill njuta så mycket du bara kan av tiden du har kvar. Men bara för att du börjar jobba, betyder ju inte det att du inte kommer att umgås med Signe, ni får bara lite mer kvalitetstid tillsammans!

    SvaraRadera
  2. Nääääeeeee...? Inte sluta, va? *ego-Louise*

    SvaraRadera
  3. Jag skulle sakna det hejdlöst: Att komma på nästan varje dag att åh-jippi-jag-ska-ju-kika-in-och-kolla-vad-hon-skrivitt! Och nästan alltid hitta ett nytt inlägg, kort och kraftfullt. Fan, vad jag skulle sakna dina ord (men förhoppningsvis skulle jag hitta dig ändå nånstans ibland).

    Men jag förstår dina tankar. Tiden är så knapp. Det känns lätt fel att sitta och trycka tangenter och hela tiden missa små ögonblick i nuet.

    Svårt, svårt, svårt.

    Men om du pausar nu - du kommer väl tillbaka på nåt sätt va???

    SvaraRadera
  4. äh, klart du ska fortsätta blogga. Du hinner både ock. Du kommer förresten inte att vilja sluta, du är alldeles för förtjust i att skriva/Karin (egoist som vill ha dig kvar)

    SvaraRadera
  5. Jag skulle också sakna dig! Men det är klart att du ska vara så mycket med Signe somn du bara kan!

    SvaraRadera
  6. Välkommen tillbaka! Hoppas verkligen att du fortsätter att skriva, men förstår fullkomligt om du slutar. Som jag skrev till Johanna så är det ett extra projekt som tar rätt mycket tid. Men som de andra skulle jag sakna dig!

    SvaraRadera
  7. Men hallå, ju mer jag tänker på det här ju jobbigare känns det. Det ÄR ju så rätt att tänka värdefull barntid, men hörni ni andra, ska vi inte övertala Maria att iallafall blogga en gång i veckan eller nåt?!

    SvaraRadera
  8. Vaaa!?! Nää, du måste tänka på oss andra lite. Vi vill hänga med er! ;)

    SvaraRadera
  9. Till alla - nej, jag ska inte sluta blogga. Åtminstone inte nu. Tanken slår mig ibland, men det är som Karin skriver, jag älskar att skriva och jag skulle nog inte palla att inte ha det här forumet. Så andas ut! Men ni tog mig verkligen på orden, även om jag bara skrev "nästan".
    Tack för att ni finns här!

    marie - visst kommer jag att tillbringa tid med Signe även när jag jobbar. Det handlar bara om att prioritera lite annorlunda.Men ibland har jag svårt att tro att tiden blir tillräcklig.

    Louise - nixpix, inte sluta. Inte jag. Inte idag.

    Yogamamman - åh vad jag blev glad av dina inlägg, jag kan nästan känna ditt "NEJ!".
    Men jag finns kvar här. Och om inte så vet du ju var du hittar mig - på Gateau med näsan i en morotsmuffins :)

    karin - du har rätt, som vanligt, självklart fixar jag inte att hålla mig härifrån.

    Frida - tack för kommentar. Men jag är kvar!

    Fröken Fräken - ja, att blogga är ett projekt. Och det handlar ju inte om att bara skriva, åtminstone inte för mig, utan även att läsa och kommentera hos andra. Det är liksom en helt egen värld

    Minna - haha, ja jag måste verkligen vara ödmjuk och inte så egoistisk, så jag hänger kvar!!

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!