Hon sitter i mitt knä. Signe. Hon har kommit i en fas då jag inte får göra någonting annat än att vara just med henne.
Jag gör andra saker ändå.
Jag sitter vid datorn. Jag lagar mat. Jag går på toaletten. Jag pratar i telefon. Jag skriver en stund i min dagbok.
Men jag gör det aldrig utan att bekräfta henne. För mig är det viktigt att visa henne att jag ser henne men att jag ibland har andra behov än att krypa på golvet med henne.
För så är livet.
Ofta funkar det. Som nu. Hon sitter still och leker med min vattenflaska.
Ibland funkar det inte alls. Då skriker hon och vill bara vara nära, nära. Innan jag började förstå den här fasen kunde hennes klängighet irritera mig. Jag blev aldrig irriterad på henne, men själva situationen gjorde mig frustrerad, jag skulle ju bara....
Sen insåg jag att tiden nu inte är min. Den är hennes. Min alldeles egna tid är när hon sover.
Det är vid sådana tillfällen jag praktiserar här och nu.
För det är så det är, livet med Signe. Ingenting annat fungerar. Jag måste släppa alla tankar och planer på då och sen. Det funkar inte.
Det enda som alltid funkar är här och nu.
Klokt, som vanligt. Och du vet varför jag är här (med tanke på förra inlägget)/Karin
SvaraRaderaJag har också upplevt det som frustrerande men som du säger så fungerar bara här och nu och för mig är det en nyttig lärdom som jag måste arbeta med.
SvaraRaderaDu sätter verkligen fingret på rätt sak! Ochså mycket mindre gnälligt det blev när man förstod detta!
SvaraRaderaMen visst är det ganska mysigt att det är så. "Här och nu"
SvaraRaderaDet är en så väldigt kort tid, tiden när man som förälder betyder allt. Och om man inte tar vara på den kommer man för alltid att ångra sig tror jag.
smart och klok, som vanligt.
SvaraRaderaSå nydelig. Når jeg leser dette gleder jeg meg enda mer til å ta i mot babyen vår til jul. For dette fremstår som ekte lykke for meg!
SvaraRaderaJag tycker verkligen om ditt "här och nu". De tre orden lägger sig alltid som lugnande bomull i min mage när jag känner mig stressad eller orolig för något.
SvaraRaderaKarin - tack! O ja, jag vet :)
SvaraRaderae - ja, jag måste också jobba med här och nu, varje dag. Men det funkar så fantastiskt bra!
Mammalivet - ja, visst är det härligt när man inser vad man håller på med, ändrar det och vips får man ett mycket mer nöjt barn.
Kattmamman - ja, där säger du något bra och klokt, att det verkligen gäller att ta vara på den här tiden, den är alltför kort.
Minna - tack tjejen!
Frida - åh, bebisen kommer snart, snart. En liten julbebis. Jag är så glad för din skull!
Louise - ja, bomull i magen är det onekligen, och det är så skönt att kunna ha sådana ord med sig i stressade situationer, det blir lite enklare så.
som vanligt beskriver du mammalivet sådär mitt i prick! så försöker jag tänka när mina prinsessor får ta sin förmiddagslur hos mig på amningskudden. det är där de trivs bäst, och varför ska de inte få vara där de trivs bäst?
SvaraRaderaFrida - o du beskriver det också mitt i prick. För precis som du skriver, varför ska dina sessor inte få vara där de trivs bäst.
SvaraRadera