Min besöksräknare är snart uppe i femtiotusen besökare på ett år.
F-e-m-t-i-o-t-u-s-e-n
Det är jäkligt många.
Tycker jag.
Och nu vill jag tacka er för att ni är här. Dels såhär, med ett enkelt TACK! men också genom en liten belöning i form av en utmaning. För ni betyder oerhört mycket för mig.
Och så kan jag inte riktigt släppa det här med att jag har så många läsare men att få av er kommentar. Ja, ni är ju ganska många som skickar hälsningar och inlägg, men i förhållande till antalet läsare är kommentarerna få.
Så - varför är just DU här?
Ett av inläggen belönas med en av mina favoritböcker. Min utmaning är öppen en vecka, från och med nu, och beslutet kan inte överklagas.
(men mutor är tillåtna, och utmaningen gäller båda gamla och nya, kändisar och hemlisar, vänner och fiender)
Jo jag brukar hänga här, men inte kommentera så värst ofta.
SvaraRaderaKommer inte ens ihåg hur jag hittade din blogg från första början. Jag tror det var från en av dina bloggfavvisar som har dig i sin favorit-lista. Då hade du Signe i magen, men jag läste hela bloggen från början och fastnade, grät och skrattade. Du fångade verkligen sorgen över att inte bli med barn och att få missfall i dina texter. Sedan glädjen och oron över graviditeten. Sedan bebisbubblan när din skatt väl kommit ut. Och nu mammalivet.
Jag som just då var precis i början av mina funderingar på att skaffa barn var mycket intresserad av att komma nära någon som var "lite före" i processen. Och när denna någon dessutom skriver så härligt, häftigt, personligt bra som du så blev jag fast.
Sen dess har mina planer på att bli mamma förankrats hos den som kommer bli pappan, vi har slutat skydda oss, och nu har det gått några månader utan att något pluss visat sig.
Det är märkligt hur nära man kommer folk vars bloggar man läser, det känns nästan som att du är min vän, fast vi aldrig har setts och du inte ens vet vem jag är. :)
Kram
C
För att det är så befriande med en blogg som handlar om här och nu, men inom vilken vardagstristessen har så svårt att göra sig påtaglig. Därför hänger jag här!
SvaraRaderao jag är här för att du har så grymt schysst inställning och balans till mammaliv och egentid. Tack!
SvaraRaderaJag hamnade på din blogg när du var gravid. Blev så berörd av hur ni kämpat och ville läsa om hur det gick för er. Sedan fick vi läsare chansen att dela din/er glädje över Signe. Men, jag fortsatte läsa din blogg och tittar in här varje dag. Blir glad över nya inlägg. Nu är jag själv gravid och många tankar snurrar i huvudet. Jag minns mycket av det du skrev i början, när Signe var liten. Ärligt, från hjärtat. Det var inte alltid så lätt. Jag har den vetskapen med i min ryggsäck och känner att det är skönt med mammor som vågar säga att det är jobbigt, för självklart måste det vara det. Men, det blir nog lite lättare när man läser att man inte är ensam. Jag har min spännande resa famför mig och tackar dig för att du berört mig med dina ord. Önskar dig alla lycka till med ditt skrivande.
SvaraRaderaJag gillar din stil. Kort och koncist. Lite staccato (eller hur det nu stavas). Efter ett tips från Annelie kan jag inte sluta läsa om dig och Signe. Jag önskar jag kunde skriva som du...
SvaraRaderaDitt sätt att skriva så öppet och enkelt om allt som andra kanske inte ens vågar tänka på. Du skriver så fint om allt det bra och roliga med att få vara mamma. Jag beundrar ditt mamma-sätt, så vill jag vara den dan det är dags!
SvaraRaderaJag tycker om att läsa om dina tankar, speciellt dina må bra tankar. Du får mig att börja tänka, på mig själv.
SvaraRadera/Erika
För att du skriver så bra, för att Signe är lika gammal som min Sara och född på samma BB med några dagar mellanrum och vi var grannar där (fast ni åkte samma dag vi kom. För att få egan tips och råd gällande vardagliga saker med en bebis!
SvaraRaderaFör att jag trivs så in i Norden i din blogg och älskar ditt sätt att skriva. Kram!
SvaraRaderaMin bästa vän har försökt bli gravid länge, för länge. Under tiden hon inte blivit gravid har jag fått inte mindre än tre barn. Livet är så orättvist, jag har fått lov att bli mamma till dessa tre underbara tre toknissar och hon som drömt och längtat så i många år är fortfarande inte gravid.
SvaraRaderaSå, hittade jag hit i ett försök att förstå hur det kan vara och jag är fast.
Fortfarande känner jag att jag inte riktigt har rätt att vara här. Jag som inte behövt kämpa så.
Jag tittar in här varje dag för att jag gillar ditt sätt att skriva om livet i mammabubblan, där jag ju också befinner mig. Hoppas att du fortsätter länge, länge med din härliga blogg!
SvaraRaderaDu har iallafall betydligt fler kommentarer till varje inlägg än jag har i min Kändisbebisblogg, fast jag har haft över 50 000 besökare i år jag med.
SvaraRaderaIallafall, nu till själva utmaningen:
Jag fastnade för din blogg redan innan Signe hade kommit. Jag är inte riktigt där i livet än (är 22) men på något sätt känner jag igen mig och hoppas att jag blir lite som du! Jag gillar att du verkligen står för vad du tycker och så skriver du bra också.
Kramar Johanna
Jag, och min sambo, blev med barn i juli förra året. Jag började då att söka och finna på internet allt möjligt som hade med bebis att göra. Jag fann din sida när jag sökte om barnvagnar. Jag gillade det jag såg och läste din blogg från början. Det bara berörde. Det är ju så ibland. Jag fastnade och sedan dess är jag en daglig besökare.
SvaraRaderaI februari i år fick vi vår efterlängtade dotter. Nio veckor för tidigt. I dag är hon en sprudlande tjej på snart åtta månader.
Det är intressant och roligt och tänktvärt att läsa om dig och Signe. Vissa saker har varit lika med vår lilla tjej, andra saker olika.
Själv gillar jag det Elmaa skriver som kommentar till detta inlägg. Jag tycker likadant. Det är befriande helt enkelt.
Tack för att du skriver!
Hej! Jag är fortfarande här. Varenda dag tittar jag in. När det blir för mycket av allt här hemma ( tvillingarna och 4-åring....) så sätter jag mig vid datorn och tar paus.
SvaraRaderaLäser om en annan verklighet. Långt ifrån min verklighet, men ändå känner jag så igen mig i det du skriver.
Hämtar kraft. Och ork. Och skrattar med dig. Eller är arg på din chef. Eller glad för Signe.
Och så går jag tillbaks till min verklighet igen. Vardagen på den österbottniska landsbygden.
Trebarnskaos och lycka.
Många kramar!
Hannah
Har halkat in här, minns inte ens hur... Kanske via Annas Kaos...
SvaraRaderaNåja, jag har fastnat och har dig som favorit för att du skriver och lever så klokt. Inspirerande och mycket trevlig läsning här.
:-)
Jag hänger här för att gillar din attityd till mammandet. Och att du påminner om att mammandet både är livet och samtidigt "bara" en del av livet. Att man måste minnas att det finns annat också, som yoga i ditt fall. Gillar dina reflektioner. Ibland stämmer de med mina, ibland inte men oavsett vilket så kan jag få en tankeställare.
SvaraRaderaJag är här då och då och läser då jag tycker att du skriver vackert. Ett lugn sprider sig över mig när jag läser dina inlägg. Jag kan inte riktig förklara varför.
SvaraRaderaJag tror att det dels beror på att du har det jag så innerligt önskar - ett barn att älska.
Du förmedlar en slags harmoni, även om du själv kanske inte känner det så.
Du skriver kloka saker som gör att man reflekterar och funderar. Det gillar jag.
Till sist vill jag be om ursäkt att jag inte kommenterat tidigare.
Jag kommer inte ihåg hur jag hittade hit, men jag återkommer. Jag gillar ditt sätt att skriva och uttrycka dig på ett drömskt sätt. Ditt lugn är härligt. Jag skulle vilja ha samma närvaro som du verkar ha, jag har inte testat yoga, kanske ska göra det.
SvaraRaderaAtt vi har liknande historia (IVF och ettårig dotter) är ytterligare ett plus.
Glömde säga att även jag har rötter i Jämtland...
SvaraRaderaJag kommer inte i håg hur jag hittade hit.
SvaraRaderaJag har läst här sen du var gravid.
Jag tycker om ditt sätt att skriva.
Dessutom verkar vi extremt olika som personer och jag tycker det är intressant att läsa hur andra tänker som inte är lika en själv. Det fascinerar.
Jag vet inte hur jag halkade in pa din sida, tror att det var fran attblimamma. Sedan dess ar jag iaf en trogen lasare. Du har ett underbart satt att formedla dina tankar och jag far verkligen kanslan av att du lever Har & Nu. Jag hoppas att fa fortsatta lasa om dig och Signe lange till.
SvaraRaderahej, jag läser din blogg några gånger varje vecka (det är mycket roligare när man får flera inlägg att läsa än bara ett) kom hit i somras genom camilla läckbergs blogg. de senaste månaderna har jag och min man känt en längtan efter att bilda familj och jag trillade in på din blogg i samma veva och blev väldigt gripen och fascinerad av din historia och ditt sätt att se på tillvaron. vi har ännu inte fått något plus men hoppas att det dyker upp snart.
SvaraRaderahar du listat ut vem jag är än?
SvaraRaderaJag kommer tillbaka varje, varje dag för att dina ord och ditt liv, dina drömmar, funderingar och vardagliga händelser berikar mig och mitt liv på ett fantastiskt vis, fastän vi ännu inte träffats "på riktigt".
SvaraRaderaJag skrattar, gråter och hoppas med dig och ser ditt liv som en del av mitt på ett underbart vis genom bloggen.
Därför kommer jag att läsa till den dag du slutar blogga, hemska tanke.
Storkram till dig fina Maria!
Att jag tycker om ditt sätt att skriva är ingen nyhet, "diktboken" läser jag fortfarande ibland. Yogainspirerad... Men stora anledningen är att jag SAKNAR dig och har nu "lite koll" på din vardag! Kram Helena
SvaraRaderaC - Första kommentaren. Och du vann boken. Den är på väg. Sent omsider. Och du får den för att du verkligen satte ord på exakt vad jag själv känner för min blogg. Tack!!
SvaraRaderaElma - Vad härligt att du tycker att min blogg är befriande. Det gör mig glad. Tack!
Paula - Och att du tycker att jag har "grymt schysst inställning och balans till mammaliv och egentid" gör mig otroligt glad. För det är precis så jag vill att det ska vara. Så det är skönt att kunna förmedla det. Tack!
Fröken Fräken - ja, det behövs mammor som berättar om när det inte alltid är så lätt. Nu har jag berikats med en oehört enkel dotter, men jag är inte mer än människa och ibland tryter tålamodet. Sen tror jag också att det handlar oerhört mycket om vad man väljer att se. Det är klart att jag skulle kunna fokusera på det som är jobbigt och annorlunda med att vara mamma, men jag vet at det är en del av livet och jag ser det nästan aldrig som negativt.
Och det är heller aldrig Signe som jag är irriterad på, det är i sådana fall situationen. Grattis till pyret i magen, det ska bli spännande att följa din väg mot bebis. Tack för din kommentar!
Helen- åh vad kul att du gillar min blogg och mitt sätt att skriva. Du är SÅ välkommen att titta in här, om och om igen. Kram till dig och tack för kommentar!!
Ingis - jag är övertygad om att du kommer att bli en schysst och avslappnad mamma den dagen det är dags för dig att få barn. TACK för din fina kommentar.
Erika - vad bra att mina måbra-inlägg inspirerar dig att tänka i de banorna. Keep going. Och tack för din kommentar!
Mammalivet - ja, det är nästan lite magiskt det där, att vi upplevde bebisbubblan på samma enhet på KS, vid samma tidpunkt i livet, på samma dagar. Tack för att du läser här och för fin kommentar!
Minna - Min härliga följeslagare. KUL att du hänger här. Och KUL att jag får hänga hos dig och Nora. Kram!
Ida - ja, att leva här och nu är svårt, men jag kämpar på och jag hoppas på att kunna inspirera. Ta hand om dig!
Loj - Började gråta när jag läste din kommentar. Fantastiskt fint av dig att leta info om barnlöshet för att förstå din vän. SJÄLVKLART har du rätt att vara här, det har kanske varit lätt för dig att få barn, men för det inte sagt att livet behvöer vara lätt. Men jag förstår vad du menar. TACK för fin kommentar!
Frida- ja, jag tänker nog fortsätta länge, länge med min blogg. Så är det. Jag älskar att skriva. Jag älskar Signe. Och jag älskar responsen jag får från er. TACK tjejen för din kommentar, pussa Stella o Signe från mig!
Johanna - alltså, jag tycker att det är SÅ häftigt att en 22-årig tjej som inte själv har barn läser min blogg och diggar den! KRAM! Och din kändisblogg är kanon, verkligen!
Frida - och tack för att du läser! och grattis till flickan! Kul att du hittade hit. Hoppas att du fortsätter läsa och kommentara. Tack!
Hannah - Vet att du finns där, på den österbottniska landsbygden, med dina tre barn. Det är häftigt. Och det är häftigt att du gillar att läsa min blogg. TACk för det!
Attle - Om jag lever lika klokt som jag skriver vet jag inte. Men jag hoppas det. Gillar din blogg också. Tack för kommentar!!
E - Yes, man måste bara få vara sig själ ibland, inte bara mamma, och det är precis det min blogg, och mitt liv, handlar om. Helt rätt från dig. KUL att just du är här. Tack för kommentar!
Patricia - Du behöver inte be om ursäkt för att du inte kommenterat tidigare. Jag tycker att det är hemskt kul med kommentarer men jag vill att de ska vara ärliga och frivilliga.
Men jag vill tacka för din kommentar här och samtidigt passa på att skicka en massa stärkande energier så att du får ditt efterlängtade barn!!
Carin - Om du är nyfiken på yoga tycker jag definitivt att du ska testa. Det har gett mig lite (nej ganska mycket) av det lugn som du tycker att jag förmedlar. Min mamma bor i Norrland nu, men jag har mina rötter i Östergötland. Tack för din kommentar!
Fru Kaos - Ja, vi verkar oerhört olika men ändå fascinerar vi varandra eftersom vi läser varandras bloggar. Det är KUL. Tack för att du hänger här med jämna mellanrum, din gamla bajsfru :)
Camy - Kul att du hittade hit via Att bli mamma, hon är en nära vän till mig. Och kul att du tycker att jag förmedlar känslan av här och nu. Tack för kommentar!
Yrväder - då håller jag tummar och tår för att det går bra för dig och din mamma, att det där krysset dyker upp snart. Kul att du hittade hit via Camilla Läckberg, jag kommenterar inte så ofta där, men nu skrev jag tydligen något som väckte din nyfikenhet. TACK för att du är här!
Min hemliga beundrare - du, jag har så många hemliga beundrare så jag vet inte alls vem just du är :)
Sandra - åh, jag vet inte vad det är, men det känns som om du skulle kunna vara min lillasyster. Jag är så glad att du hittat L. KRAM till dig fina Sandra
Helena - Och jag saknar dig! Men jag är glad att du hänger här och har koll på min vardag. Och så är det verkligen skitkul att du börjat yoga, att jag kunnat inspirera till det.
Och den där diktboken, jisses, men den har väl sina poänger tror jag. KRAM.
Nu blir jag riktigt rörd. Det är nog den finaste komplimang man kan få... Tack! Och L känns som en fantastisk väg mot balans i livet. Kram!!!
SvaraRadera