fredag, december 14, 2007

Borta bra men hemma...

Nu är vi hemma igen.
I lägenheten med den öppna spisen som sprakar hemtrevligt. Stjärnorna i fönstret. Katten som spinner i knät. Och alla saker där jag hittar dem.

Vi har ätit lunch på Gateau och druckit vin i vardagsrummet hemma hos Edvins mamma. Med tända ljus.
Jag har även hunnit med ett besök hos min naprapat och konstaterar att ryggen står pall för ett tidigt yogapass i morgon bitti.

Allt är som vanligt.
Och ändå inte.

8 kommentarer:

  1. Jag skickar en stor och varm fredagskram och hoppas att stormarna lugnar ned sig och du hittar lugn och harmoni i helgen.

    /Sandra

    SvaraRadera
  2. Äntligen verkar jag kunna kommentera igen. Hoppas du haft det bra på din resa och välkommen hem igen!

    SvaraRadera
  3. Jag förstår att något är fel, men hoppas innerligt att det inte är så allvarligt som jag tror.

    Stor kram till dig, och ha en trevlig helg!

    SvaraRadera
  4. Jag håller med Lousie, jag hoppas innerligt att det inte ärnågot allvarligt som bekymrar dig. Tänker på dig! KRAM!

    SvaraRadera
  5. Men lilla gumman, vad är det som händer? Kom ihåg att det har stormat väldigt mycket hos mig förr. På massor av olika sätt. Så jag kanske kan hjälpa på något sätt? Om du vill prata så ring - eller maila, eller sms:a. Stor varm kram

    SvaraRadera
  6. Kära du, det är mycket mellan raderna i dina inlägg nu, saker som bara anas. Jag hoppas att det åtminstone kan bli lite uppehåll i stormarna i jul, inte så att man ska låta bli att se stormarna, bara att du (ni) kan vila lite i dem.
    Hoppas morgonyogan var fin också. Yoga är liv. Ju.
    Kram från mig (det stormar här också men det har det gjort ett tag så det börjar bli vardag, tyvärr eller inte)

    SvaraRadera
  7. Sandra - tack vännen!

    Minnapinna - hej, jag har saknat dig. Kul att du kan kommentera igen.

    Louise - tack för omtanken. Jag mår bra. Det är lite lågt emellanåt, men det är inget allvarligt.

    Jenny - tack vännen! Det är inget allvarligt som bekymrar mig, bara livet som gör lite kullerbyttor. Sådär som det är ibland. Du vet. Kram!

    Anna - tack snälla söta du. Men detär livet som gör lite kullerbyttor, inget jättestort eller allvarligt. Bara lite lågt sådär. Som det är ibland.

    Yogamamman - din storm låter betydligt mer allvarlig än min, särskilt som den verkar vara en del av din vardag. Jag hoppas att det reder ut sig och att du får vila i jul. DET får jag göra, för mig handlar det om lite kullerbyttor bara, inga jättestormar. TACK för att du finns och tänker på mig. Kram

    Tina - tack!

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!