onsdag, januari 30, 2008

Att ha tråkigt

För många år sedan hade jag ett förhållande med min dåvarande chef.
Det var helt moraliskt fel, på många plan, men det hade onekligen sina fördelar när det gällde arbetet.

Extra semesterdagar. Spännande projekt. Långa luncher. Möjlighet att jobba hemifrån. Sovmorgnar. Schysst lön.

Idag har jag ett helt affärsmässigt förhållande med min nuvarande chef.

Så jag jobbar mina åtta timmar om dagen och stretar som vem som helst. Helt moraliskt rätt, men ack så tråkigt.

Åtminstone idag.

8 kommentarer:

  1. Jag vill ju givetvis dementera att det är själva förhållandet jag längtar efter. Det är förmånerna!
    Dessutom är min nuvarande chef kvinnlig och det är inte riktigt min läggning :)

    SvaraRadera
  2. Och tänk, snart är du din egen chef...

    SvaraRadera
  3. Men ganska skönt att veta att man gör det rätta, eller hur? Även om det suger ur vissa aspekter. Kram:)

    SvaraRadera
  4. Jag håller med Anna! :-) Fast klart man vill ha så bra förmåner som möjligt, men inte till vilket pris som helst! Kram!

    SvaraRadera
  5. Hej!

    Jag har läst din blogg ett tag nu. Toppen läsning :)
    Jag har börjat meditera och läst att du gör det också. Har lite frågor om du känner att du vill svara. Vilken typ av meditation kör du? Jag är nybörjare och kör på ett metodljud, en enkel version. Hur får man ork, eller vad jag ska skriva, att sitta så pass länge? Jag klarar knäppt en halv timme. MVH!

    SvaraRadera
  6. Happy Muffin - ja, tänk, då kan jag ha ett förhållande med mig själv OCH alla förmåner. Härligt :)

    Anna funderar - ja, jag mår bäst av moral. Bra moral. Rätt moral. Bra jag. Rätt jag.

    Mitt liv precis som på film - helt rätt, jag fick faktiskt betala ett riktigt jävla högt pris för det där förhållandet. Det var det aldrig värt. Aldrig.

    Paulin - hej! Vad kul med kommentar från dig. Och vad kul att du mediterar. Jag använder mig av zenmeditation. I den meditationen fokuserar man på andningen. Bara. Inga ljud. Tankar är tillåtna med ska bara anas och sedan försvinna likt molnen på himlen.
    Och jag mediterar bara 20 minuter. Längre än så har jag svårt att koncentrera mig. Men jag tror att det är en vanesak. Att meditera 30 minuter, som du gör, är ju jättebra.Men som sagt, låt det ta den tid det tar och stressa inte fram något. Lyssna på kroppen och vad den vill. Ibland vill den kanske meditera 30 minuter, ibland 5 minuter, ibland någon timme.
    Du får gärna mejla om du har fler frågor, mejladress finns i högra hörnet.
    Lycka till, det låter redan som du är duktig.

    SvaraRadera
  7. Haha!!! :) Kul inlägg!

    SvaraRadera
  8. Maggan - haha, ja kanske det :)

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!