Jag yogade igår. I nittio minuter.
Efter passet blev jag kvar i yogashalan. Ensam. Alla andra hade rullat ihop sina mattor och tassat därifrån. Själv kunde jag inte det. Så jag satt kvar på mattan, i mörkret, bland alla tända ljus och försökte landa i alla tankar och känslor som kommit upp under passet.
Jag lyckades inte.
Och jag har fortfarande inte lyckats. Däremot har jag rullat ihop mattan, tassat därifrån, sovit gott och till och med hunnit ta mig till jobbet och ännu en vecka i verkligheten.
I eftermiddag/kväll väntar en lektion i fördjupad pyskosyntes. Med min favoritlärare. Kanske landar jag då. Eller så blir jag bara ännu mer förvirrad. Jag vet inte.
Och inte heller vet jag om det här var något särskilt upplyftande eller inspirerande inlägg. Men jag skriver det ändå.
Och accepterar att livet är såhär, just nu.
(för övrigt är Signes mormor på besök. Vi har tagit långa promenader i solen, fikat på Ulriksdals slottscafé och busat med Signe. Och så har mannen och jag varit på dejt. På Mården.)
Att bara acceptera förvirringen är ju helt rätt, då fungerar människan bäst. Inte sträva och motarbeta, bara flyta med. Klarheten infinner sig förr eller senare. Mysigt med dejt och mormor...
SvaraRaderatack och lov för mormödrar, särskilt när tillvaron är förvirrad...
SvaraRaderajag brukar oxå ha svårt för att resa på mig efter yogan. man vill lixom vara kvar i den där sköna känslan som man får ...
SvaraRaderaVad skönt att du ändå lyckas acceptera att livet kan vara lite upp och lite ner. Och jag tror att många håller med mig. Vi vill att du skriver vilket sinnestillstånd du än befinner dig i. Om allt vore fantastiskt jämt så skulle inte folk tro på det eller hur? För det är ju så det är, det här livet. Lite upp och lite ner. Se på mig :-). Hälsa din trevliga mamma och krama Signe från oss!
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaville bara lämna en snabb liten hälsning till dig! Hoppas att kursen var bra och att du kanske har "landat" nu.
Kram,
AnnaSv
Åh, jag måste ta mig till yogan snart - jag behöver sånna där stunder...
SvaraRaderaÅ, dejt med mannen låter härligt. Hoppas du hittar rätt i förvirringen. Men det är ju bra nog att kunna acceptera förvirringen som den är.
SvaraRaderaAnna funderar - att bara flyta med är ganska nytt för mig. Tidigare har jag velat ha en förändring med en gång och blivit frustrerad. Nu accepterar jag läget på ett helt annat sätt. Vilket är jätteskönt.
SvaraRaderaOch dejt och besök av Signes mormor har varit kalastrevligt.
Fru A - ja, synd bara att Signes mormor bor 45 mil härifrån.
Vera - jag vet, visst är den känslan alldeles underbar
Mitt liv precis som på film - ja herregud, min blogg skulle bli väldans tråkig om det bara stod om lyckliga saker här. För så är ju inte mitt liv. Det är ju upp och ner, som för alla. Sen lämnar jag ju inte ut allt här, men det har jag valt själv.
Annasv - ja, min utbildning är alltid bra, jag landar oftast bättre efter skollektionerna och får nya perspektiv. Så även denna gång.
Kerstin - yoga är min drog. Och det är ju inte så konstigt eftersom jag ofta känner mig hög efteråt. Underbart. Så - masa dig iväg på din yoga nu :)
e- ja, dejt med mannen var härligt. Vi borde dejta oftare. Och jag är trygg i tanken om att jag kommer att hitta rätt i förvirringen. Det ordnar sig.