onsdag, mars 12, 2008

Hur ärlig ska jag vara?

Jag har utvecklingssamtal imorgon. Med chefen.
Jag vill säga att det här inte passar mig. Att jag känner mig kvävd av alla administrativa uppgifter och att jag vill göra något helt annat. Något mer kreativt. Fritt.
Men vad skulle det vara. På det här företaget?
Jag vet inte.

Jag har ju valt det här. Och valt bort projektledning.

Så jag får väl säga som jag alltid gör. Att allt är bra och att jag tycker att det är roligt. Men jag tycker inte om att ljuga. Inte längre. Inte mycket. Inte alls.

8 kommentarer:

  1. Du skriver att du på utvecklingssamtalet vill säga vissa saker som du känner. Vad är det som gör att du ändå planerar att ljuga?

    Jag gillar ärlighet. Mycket.
    Jag tror att man mår bättre av att tala sanning.

    /C, som kanske kommer med ett mer konstruktivt svar senare...

    SvaraRadera
  2. Jag har en nära vän som var ärlig på sitt utvecklingssamtal vilket ledde till att han hamnade på en ännu sämre tjänst, fick gå ner flera tusen i lön och vantrivs ännu mer. Allt för att han var ärlig. han ångrade sig ganska bittert och söker nya jobb för fullt.
    Jag vill inte skrämmas, men kanske bara väcka tanken på att kanske söka sig någon helt annanstans istället, där du slipper ljuga.
    Lycka till!
    Kram!

    SvaraRadera
  3. Jag skulle låta bli att ljuga, det verkar som att sanningen är viktig för dig. Och att gå emot sin natur känns så fel längden. Men det är klart, då måste du ju vara beredd på konsekvenser på jobbet. Vilket pladdrigt svar, jag vet, men hoppas du väljer efter ditt eget hjärta!

    SvaraRadera
  4. Jag vet ju inte hur din chef är.. Men om du formulerar dig konstruktivt kanske ni tillsammans kan hitta en lösning?

    SvaraRadera
  5. Byt jobb! Eller iaf sök något nytt.
    Varför ska du gå runt och må dåligt i väntan på att din utbildning blir klar så du kan starta eget. Vet man ska planera för framtiden, men att gå och känna sig kvävd har väl ingen mått bra av.

    Det där ovanstående skulle jag vilja göra. Önskar jag tog mig i kragen och gjorde det. För jag känner mig oftast kvävd på mitt jobb. Men det är förbaskat lätt att säga vad andra ska göra, än att göra det själv :-)

    SvaraRadera
  6. Det känns som att du borde säga sanningen men som att det samtidigt är en risk du tar. Det är som sagt lätt att råda andra.... Det bästa är så klart att känna efter själv. Hur du än gör får det ju konsekvenser för framtiden på jobbet. Känn efter vad som är bäst för dig. Lycka till. Jag håller tummarna för att det går bra.

    SvaraRadera
  7. Jobbigt läge!
    men försök vara ärlig i den mån det går, med nån vit liten vacker lögn instoppat nånstans...och byt jobb, eller stå ut en stund tills du blivit färdig med ditt egna och startat upp det. Du håller ju på att uppfylla en dröm, ett mål! Du vet vad du ska och vill göra sen, inom ett-två år (är det väl?) och det är helt fantastiskt! jag menar inte att man måste må dåligt på vägen, men att ibland är det bara bra att vara i det "soppiga" en stund oxå, om man har nåt bra att se fram emot!
    lycka till idag, och ja, skulle va super att ses snart! efter påsk kanske?
    big hug//arvids mamma

    SvaraRadera
  8. C - att vilja och att göra är ibland två olika saker. Åtminstone för mig. Jag tror att det är smartast att vara smidigast. Att berätta lite men inte allt. Åtminstone på det här företaget.

    Attle - oj, det där lät olyckligt. Det vill jag såklart inte ska hända mig. Men det gör det förhoppningsvis inte. Jag kommer att vara smidig. Det är oftast enklast så.

    Anna funderar - jag kommer inte att följa mitt hjärta hela vägen. Jag vill vara smidig nu. Och att vara smidig innebär att vara kvar i det här tills jag verkligen vet vad jag vill till. Det blir aldrig bra om jag går FRÅN något. Jag vill gå TILL något.
    Men du vet hur det är, ibland blir man frustrerad och då vill man att saker ska hända med en gång, här och nu, utan att man behöver anstränga sig det minsta. Så funkar ju inte livet alla gånger. Tyvärr.

    Hanna - Min chef är helt okej och hon förstår med största sannolikhet. Och jag tror att vi kommer att hitta en bra lösning, även om jag inte säger hela sanningen. Jag behöver vara lite smidig också. För allas bästa.

    Frida - ja,det där med att ge andra råd är oftast enkelt. Svårare när det kommer till en själv. Men du har rätt. Jag borde kanske göra något annat innan jag startar mitt egna företag. Men samtidigt känns det dumt, jag vill ju liksom ha ett barn snart också...

    Intressesmurfen - tack för dina tummar! Ja, förhoppningsvis går det bra. Det brukar göra det, till sist. Men ibland är det bra för mig att gilla läget också, att inte bara ge upp eller stressa fram något.

    Arvids mamma - ja precis, jag behöver faktiskt lära mig att vara i det soppiga ett tag, att inte alltid stressa fram något annat. Fika efter påsk får det bli. Kram och hej

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!