Det är en självklarhet. För mig. Att landa i mig själv. Att lära mig mer om mig själv. Att utvecklas. Att aldrig stanna upp.Det är också en självklarhet att vara accepterande i det. Att inte pressa fram något, att inte fly från en känsla för att hitta något annat. Har jag en dålig dag tillåter jag mig själv att ha det. Vill jag gråta så gråter jag, lika gärna som jag skrattar om jag behöver det.
Att förstå mig själv handlar aldrig om att ändra på något utan att vara i just det som sker, just nu, här och nu.
Jag är också tillåtande i mitt sätt att se på andras utveckling som just deras utveckling. Som med så mycket annat i livet handlar det om att göra det som är rätt för varje individ. Och vi är alla olika och unika.
Och jag vill lära mig mer om mig själv för att:
- Hitta trygghet i mig själv och i mitt förhållande till andra.
- Förstå mig själv i förhållande till andra, och genom mig själv förstå andra och bli tydligare i min kommunikation.
- Kunna visualisera och nå mina mål snabbare och bättre.
- Ta hand om mina sår och min historia och på så sätt minska risken att föra dem vidare till Signe.
- Och - för att kunna desidentifiera mig från mig själv i en session med en klient. Det mötet handlar om klienten och aldrig någonsin om mig och min historia, min längtan eller mina behov.
Vad är personlig utveckling för dig?
Hej!
SvaraRaderaAtt vara nyfiken på att lära sig mer hela tiden och att uppnå flow-känsla i det man gör. Att våga vara den personlighet som man är och inte anpassa sig efter vad man tror att andra tycker. Ibland kör man huvudet i väggen men då får man se det som en gåva och tänka till och förfina sig själv. Eller så är det så att den man träffat på är ute och seglar.
På tal om ditt yrkesval så är det roligare att träffa en personlig terapeut som vågar visa upp sin personlighet (utan att för den skull bli privat) än en grå liten intetsägande varelse som känns helt blank.
Tack för yogaboktipset förresten.
Stora P
Att inte blunda.. Och att lyssna mer inåt än utåt.
SvaraRaderaKram
Det är något som händer när jag håller på med allt roligt som hör livet till.
SvaraRaderaMan stannar upp ibland, reflekterar, och fortsätter med något intressant, utamanande och inspirerande.
Sen reflekterar jag igen och sätter upp nya mål.
Livet är härligt/Anette.
Stora P - det där med att leva utan att anpassa sig till vad andra tycker jobbar jag med varje dag. Det är så lätt för mig att falla tillbaka i gamla mönster och inte stå upp för mig själv. Men då gäller det att vara tillåtande i det, eller som du säger "se det som en gåva och tänka till och förfina sig själv"
SvaraRaderaOch när det gäller min terapeututbildning så hoppas jag verkligen att jag ska vara mer personlig än intetsägande. Men med psykosyntesen i grunden är det svårt att vara intetsägande. Känner jag.
Tack för fint inlägg
Hanna - ja, det är utveckling. Att våga se. och lyssna, inåt.
Anette - waw, vilket flöde! Härligt!
Den personliga utvecklingen handlar för mig om att acceptera mig själv fullt ut.
SvaraRaderaAtt våga stå för den jag är, och mina val, i alla relationer.
Att kunna se tillvaron i sitt rätta perspektiv och inte tolka in för mycket.
Att acceptera att allt inte är på topp jämt, men att livet är gott nog.
Jag är en droppe i havet, havet är oändligt och består av en massa unika droppar!
Anna - Havet med alla sina unika droppar är en fin jämförelse. För visst är det så, det håller jag helt med om!
SvaraRaderaOch även du får in det här med tillåtelse som jag tycker är så viktigt.
Tack för din kommentar!
Det jag strävar efter hos mig själv är att älska mig själv som jag är, helt och hållen, med både positiva och negativa sidor. Förlåtelse och tillåtelse att göra fel. Att vara närvarande i allt jag gör, inte stänga av. Och, precis som du skriver, försöka ta hand om min historia och inte föra vidare det till Sixten.
SvaraRaderaJag tycker Annas bild med havet är väldigt fin också, för visst är det så. Och att läsa din blogg får mig också att tänka och sakta ner och känna. Det tycker jag är en underbara gåva.
Anna ser dej - men åh vad fint skrivet. Och jag håller med om allt.
SvaraRaderaOch vad härligt att du ser min blogg som en gåva, det gör mig jätteglad. Och stolt :)
Det du skriver om accepterandet låter mer förståeligt när jag läser det nu, än tidigare. Att du (och andra) med acceptansen menar att inte fly från känslorna osv. För tidigare har jag mest tänkt att ja, självklart måste man acceptera att man mår på ett visst sätt en viss dag, vad finns det liksom för alternativ...
SvaraRaderaVad menar du med att landa i dig själv?
/ Alexandra
Alexandra - ser denna kommentar nu. Tack for din kommentar!! Och med att landa i mig menar jag att meditera en stund och forsoka kanna in hur jag mar, just har och nu (ar i USA, darav spraket)
SvaraRadera