Knodden i magen är kvar. Illamåendet är nästan helt borta. Tröttheten fortfarande här, men nu, just idag, går jag in i vecka tio. Då är embryostadiet över och fosterstadiet börjar. Det känns stort och häftigt.Jag hoppas att den här graviditeten blir lång och vacker.
Nästan lika vacker är min nya Ipod. Ett tag kändes det som om jag var den enda i hela världen som inte hade en Ipod. Men nu har jag det. En silvrig liten sak som gör att jag slipper bära med mig min bärbara cd-spelare överallt. Det har visserligen fungerat bra, men den här lilla läckra saken lär nog bli en bra vän.
Och vänner är vi igen. Mannen och jag. Om än lite tilltufsade efter gårdagens diskussion.
gott att höra. så då åker du och firar gudsonen och han är ok med det?
SvaraRaderaGrattis på tioveckorsdagen, lilla Embryofoster! Det ska bli så kul att träffa dig om lite drygt 7 månader (hoppas jag räknade rätt där). Din mamma hoppas jag att få träffa långt tidigare!
SvaraRaderaSkönt med vapenvila (som J sa häromdagen efter en av våra drabbningar: "äh, ska vi inte ta och gräva ner fredspipan"
Va?!:-) ).
Kram!
Vad fint och bra allt låter! Och jag tror att det är bra att bli lite arga på varandra ibland. Det är bara dem man älskar som man ödslar tid på att bli besviken på.
SvaraRaderaOch jag äger fortfarande ingen Ipod, så du var inte sist.
Jag har dessutom inga planer på att skaffa en :-)
älskar min ipod, fick den i morsdagpresent.
SvaraRaderaskönt att ni är sams, ibland ryker man helt enkelt ihop. men det är skönt att bli sams.
Fred är ju det man allra helst vill ha, på jorden och hemma! Men håll med om att ett litet gräl då o då piggar upp!?
SvaraRaderaJag har ingen ipod, så ensam har du inte varit. Det bästa är när man blir sams igen:)
SvaraRaderaLilla P
Har inte heller någon iPod, än. Men har funderat på det. Vad gäller Skärgården så får väl svärisarna kolla in på din blogg då och då, för varje gång du varit ute i Skärgården så skiver du så inspirerat om det och verkar så full av lugnande hav och salta vindar, så jag har en stark känsla av att du tycker mycket om att vara där när du hinner och kan. ;)
SvaraRaderaVad trist att ni blev osams om helgen! Skönt att det ordnat upp sig nu. Jag uppskattar verkligen att du kommer och firar William och ser jättemycket fram emot det. Jag kan nog medge att det verkar som att ni och vi har ombytta roller :-). Jag klagar mycket på sambon som också har ett stort behov av egentid. Du vet ju att jag inte har det utan är en riktigt familjetjej :-). Jag vill ha mer av hans tid helt enkelt. Fast du har ju varit hos mannens familj ofta så han borde inte kunna klaga på det och det kommer sannerligen fler tillfällen i sommar. Vad häftigt att du kommit till vecka tio nu! Nu är den första krisen över och det här kommer att gå bra vännen! Superbra! Välkommen på söndag! Ska jag hämta dig vid tåget på söndag eller är du här redan här då? Kan inte vänta tills vi ses! Stor kram!
SvaraRaderaFru A - jag åker och firar gudsonen och mannen är okej med det. Så får det bli!
SvaraRaderaMin stora lilla värld - jo, du räknade nog rätt. Knodden dyker upp i slutet av december/början av januari nån gång. Hoppas jag. Så då får ni träffas. Och vi får träffas tidigare, absolut :)
Kattmamman - det är superbra att bli arga på varandra ibland, så att man får rensa luften.
Och vad skönt att jag inte är ensam om Ipod, det är nog kanske bara något jag fått för mig.
Attle - just det, minns att du lade upp bild på den. Fin present från grabbarna.
Och bråk behövs ibland, tycker jag. Eller snarare högljudda diskussioner. Bråk vet jag inte om jag vill kalla det. Men det är ju en tolkningsfråga.
Anna funderar - ja, faktiskt, gräl piggar upp. Det är så lätt att man fastnar i gamla mönster annars. Men fred vill jag, över lag.
Lilla P - skönt att det finns fler utan MP3, ibland har jag känt mig som den enda på hela jorden som inte fattar den där tekniken. Återstår dock att se om jag fattar den trots Ipoden :)
Kajsa - jag ÄLSKAR skärgården. Skulle kunna bosätta mig där. Men nu har den prioriterats bort för att andra saker fått större plats. Så är det. Och det vet nog svärisarna, innerst inne. Min man vet det i alla fall mycket väl, det var nog därför jag blev så sur på honom när han var så oförstående och tvär.
Williams mamma - tror att alla relationer tampas med liknande problem, vi är ju trots allt unika individer med helt olika behov. Viktigt bara att tala om sina behov, vi är ju inga tankeläsare, några av oss.
Ska bli supermysigt att ses. Och som jag sa på telefon, du får jättegärna hämta mig vid stationen. Lyxigt!