fredag, juni 13, 2008

En slags lugn oro

Jag är i slutet av vecka elva. Nästa torsdag är det dags för det första ultraljdet. Först då känns det verkligt. Tror jag.
Nu tror jag nämligen inte att jag är gravid. Tänk om jag bara inbillar mig. Tänk om det är tomt därinne. Eller ännu värre, tänk om det funnits något där som inte längre lever.

Många tankar. Som irrar och virrar, runt, runt.

Men jag andas. Och hoppas på det bästa.

( Helgen tillbringar vi i Hälsingland. I den gamla prästgården vid sjön. Hos Edvin och hans föräldrar. Vi längtar efter att ses)

10 kommentarer:

  1. oavsett vad som händer, så är du gravid just nu! och det är fantastiskt! Skitcoolt! Du är ju ballast i världen! feel it!

    (själv har jag försovit mig 2 (!!!) timmar idag...och fick en fantastisk frukost med mannen o arvid,innan jag hastade iväg till jobbet med mascara på ett öga, leggingsen bakåfram och håret på ända...men ändå, ganska lycklig!! uuunderbart!)
    Kram!

    SvaraRadera
  2. Ha en underbar helg! Gud så pirrigt med ultraljud, fast så ska det ju vara. Tänk, snart så får du se den lilla bönan på tv.

    SvaraRadera
  3. Precis som Edvins mamma säger - NU är du inget annat än gravid. Njut. Och njut av familjen och Edvin & C:o i helgen. Kram!
    (Håller som bäst på att bestämma mig för vilket kön din bebis har ... Återkommer om det :-) )

    SvaraRadera
  4. den är så jobbig, den där overklighetskänslan... enda glädjen med illamående var ju att det i alla fall var något slags bevis. roligt och nervöst med ultraljud, lycka till!

    SvaraRadera
  5. Känner igen det där! När jag gjorde kub-test (med UL) i vecka 14 så förberedde jag tom barnmorskan på att det nog var tomt där inne och jag bara inbillat mig. Sen när det ju inte var så kom tårarna. Trodde inte jag skulle bli så berörd andra gången men det är alltid lika fantastiskt! Kram

    SvaraRadera
  6. Jag förstår din oro vännen, men det ska gå bra. Du ska få en lika fin liten bebis som Signe var. Nu är hon ju stora tjejen :-). Och gravid kan man ju lugnt säga att du är, så som dina hormoner visade sig när du var på besök *skrattar*. Jäklar anamma vilken beslutsamhet och små explosionartade kommentarer emellanåt. Ha, ha jag hade kul åt dem och mindes precis hur det var :-). Om det skulle ha hänt något tror jag att du skulle få "den känslan", men den har du inte. Jag ser med spänning fram emot att höra om ultraljudet. Det är SÅ häftigt! Du finns hos mig i mina tankar och jag skickar dig positiva energier som komemr att göra att allt går bra. Stor kram till min underbara vän som ska bli mamma igen! *ler lyckligt*

    SvaraRadera
  7. Åh, jag har varit där du är nu. Jag tror att jag vet hur du har det.
    Känner och lider med dig.

    Hoppas på ett inlägg proppfullt av lycka på torsdag!

    Stor kram!
    C

    SvaraRadera
  8. Det går nog bra, Maria. Kram, jag tänker på dig!

    SvaraRadera
  9. Jag hoppas och tänker på dig. Det är svårt att förstå att det är verkligt (iaf var det så för mig) innan man sett ultraljudet. Hoppas helgen har varit alldeles underbar.

    SvaraRadera
  10. Arvids mamma - du har helt rätt, och det känns precis som om jag sagt det där själv, att jag faktiskt är gravid i detta nu och vill njuta av det.
    Och vad härligt med sovmorgon och lyxfrukost med älsklingarna. Det var nog någon mening med att du skulle försova dig :) Kram

    Camilla - ja, jag tror att alla är pirriga och nervösa och alldeles illamående innan ett ultraljud. Det är ju så jäkla stort. Nu är det bara några dagar kvar. Jag längtar, och våndas.

    Min stora lilla värld - spännande, har du kommit fram till vad jag har för någon liten i magen?

    Fru a - ja, det känns nästan ännu overkligare den här gången. Som om jag verkligen tvivlar på att jag ska få lyckan uppleva detta fantastiska ännu en gång.

    Kajsa - tårarna kommer hos mig också, det är jag helt övertygad om. Det är ju en sån spänning och overklighetskänsla och när man sen förstår att det faktiskt finns en levande liten varelse därinne så blir det så jäkla häftigt. Åh vad jag önskar att det kommer att gå bra för mig. Och för dig. Såklart.

    Williams mamma - hm, nu förstår jag inte alls vad du menar.."Jäklar anamma vilken beslutsamhet och små explosionartade kommentarer emellanåt". Jag? Jag som är så lugn och sansad just nu. Haha :)
    Tack för alla energier vännen. Kram!

    C - och jag hoppas också på ett inlägg proppat med lycka. Jag hoppas verkligen! Kram till dig.

    Minna - tack för att du tänker på mig!

    e- så är det för mig också, även om magen växer för varje dag (på ett helt annat sätt än förra gången) så kommer jag nog inte att förstå det förrän jag varit på ultraljudet. Om ens då :)
    Helgen har varit alldeles underbar, tack! Är så glad att jag lärt känna Edvin och hans föräldrar. De är små guldkorn i livet.

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!