tisdag, augusti 12, 2008

Vägledning

Jag träffade min vägledare igår. Min vackra, vackra L. Hon har mottagning i Gamla Stan och innan våra sessioner promenerar jag ofta omkring i kullerstensgränderna och försöker hitta motivation och inspiration.
Igår lyckades jag inte riktigt. Jag fick inte grepp om alla känslor, kände mig frustrerad och irriterade mig på alla turister som störde tystnaden.

Väl hos L, i hennes fåtölj, med filten över axlarna och benen uppdragna under mig och tända ljus runt omkring började jag gråta. Och sedan grät jag i en och en halv timme. Mer eller mindre.

Nu inser jag hur tuff den här sommaren varit. På många olika sätt. Jag har inte berättat allt. Kanske gör jag det, kanske inte. Men nu är gråten slut och ersatt av en skön trötthet.

17 kommentarer:

  1. Hon är verkligen en ängel L. Skönt att höra att du fick en stund för dig själv i fotöljen. Kan bara föreställa mig vilken sommar du haft... hoppas få höra mer så småningom. Du får gärna maila om du orkar. Nu längtar jag efter min tid hos L på torsdag, några tårar lär spillas där då också. Stor, stor varm kram vännen!

    SvaraRadera
  2. oj hjälp, du måste verkligen behövt gråta ut... skönt. kram!

    SvaraRadera
  3. Vilken lättnad att ha en L. Det är ju en sorts trygghet att kunna "lasta av sig" en massa tankar och jobbigheter.

    SvaraRadera
  4. Du har livet i din hand, och du ser till att få greppet. Vare sig det betyder att släppa eller krama hårdare. Du har styrkan!

    SvaraRadera
  5. Vad underbart att ha en L, jag skulle nog också behöva det känner jag.

    Skönt att du lät tårarna komma. Jag är så ledsen för din skull att sommaren varit så jobbig, hoppas innerligt att hösten blir mycket mycket bättre!

    Själv tycker jag inte heller att sommaren 2008 varit nåt att hurra för, men nu kan det bara bli bättre :-)

    Massor med kramar!

    SvaraRadera
  6. Jag vill också ha en L! Måste ha knäckt min tidigare terapeut för hon har slutat jobba ... Kan inte du skicka en länk till L?

    Stor kram. Skönt att det lättat!

    SvaraRadera
  7. Vad skönt att få släppa det som ibland samlas inuti, som man bara bär och bär på tills det blir en stor värkande knut, och låta det komma ut. Tårar är helande. Och att fortsätta bära är så klokt. Vad underbart att du har någon som kan ta hand om det tillsammans med dig.

    SvaraRadera
  8. Det behövde nog komma ut.. Låter som en bra grej det där med en vägledare.

    Har det också lite tufft i sommar eftersom jag precis är färdigutbildad och har börjat ett nytt jobb där jag jobbat hela sommaren med allt vad det innebär. Skönt att höra att man inte är ensam om att ha det jobbigt ibland..

    Kramar

    SvaraRadera
  9. Men åh. Skönt att ha gråtit ut i alla fall. Kram!

    SvaraRadera
  10. Sandra Palmqvist12 augusti, 2008 20:50

    Vad sägs om en virtuell kram från någon du inte känner men som känner med dig?

    *kramar*

    SvaraRadera
  11. Sandra (Mälarhöjden)12 augusti, 2008 20:51

    Vad sägs om en virtuell kram från någon du inte känner men som känner med dig?

    *kramar*

    SvaraRadera
  12. Sandra Palmqvist12 augusti, 2008 20:55

    Oj.
    Blev helt galet ju.
    Men två kramar är bättre än en.
    Och nu slipper jag vara Mälarhöjds-Sandra och kan bara vara mig själv. :)

    Hoppas all gråt fick dig att må lite bättre.
    Sandra Palmqvist

    SvaraRadera
  13. Fantastiskt att ha ett ställe att gråta på - där man inte är ensam.

    SvaraRadera
  14. Sandra - Ibland längtar jag efter min stund hos L. Ibland våndas jag. Men jag går alltid, alltid därifrån och känner mig tillfreds, och med en stor tillit till livet.
    Jag hoppas att du får en fin stund hos henne. Kram

    Fru A - ja, jag behövde gråta. Ofta reagerar jag genom att bli arg istället för ledsen och så samlas alla tårar någonstans inom mig där egentligen bara L når dem. Och med henne är jag trygg. Och inte ensam. SÅ skönt.

    Helena - ja, det är jätteskönt att ha en L. Och jag ser det inte som att jag lastar av mig, vi följer liksom varandra på livets väg (flummigt jag vet, men ja, sån är jag)

    Anna funderar - waw, tack, fina ord!

    Jenny skriver - ja, jag håller med. Hösten kan bara bli bättre. Härligt! Jag hoppas att den blir det också, för både dig och mig. Kram.
    Och ja, att ha en L borde vara alla förunnat.

    Min stora lilla värld - Har mejlat länkt till L till dig nu. Men som jag skrev så handlar det ju alltid om att hitta rätt vägledare för just sig själv. Det är ju inte alls säkert att min vägledare är rätt för dig. Lycka till!

    Anna ser dej - ja, att dela allt med L och veta att hon finns där är enorm trygghet för mig.

    Johanna - grattis till examen och nytt jobb. Förstår att det varit en tuff sommar. Och nej, du är inte ensam, det är man sällan, men ofta känns det ju så.

    Minna - ja, jätteskönt att gråta ut. Lika skönt och viktigt som att skratta. För mig.

    Sandra P - tack snälla. Och ja, ju fler kramar desto bättre! Och tack för att du inte "bara" är Mälarhöjds-Sandra :)

    Arvids mamma - TACK! Och kram tillbaka, många många kramar

    Kajsa - ja, det är fantastiskt att ha ett sånt ställe. Jag betalar för det, visserligen, men det är värt varenda krona. Det är i det där rummet jag kommit nära mig själv på ett sätt jag aldrig gjort tidigare. Tack vare L. Och tack vare mig själv. Kram till dig, hoppas att du fått sova lite nu.

    SvaraRadera
  15. Skönt att du har en ventil som verkar fungera för dig!
    Och bra med insikten att det varit en tuff sommar, det är ju enklare att hantera och ha en inställning till saker som man faktiskt inser händer.
    kram

    SvaraRadera
  16. c - hej och välkommen tillbaka! Ja, min L är en verklig ventil för mig, och det betyder mycket. Kram

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!