måndag, augusti 11, 2008

Det doftar höst

Det är lite vemodigt idag. Som om hösten är här. Vi lämnade skärgårdsön bakom oss igår. Vind i håret och saltstänk på kinden. Men vi kommer tillbaka. Om och om igen. Vi åker dit året om. Skillnaden nu är att mannen och Signe följde med. Deras månadslånga vistelse är över. Nu väntar en vecka hemma, med vardag och rutiner, innan inskolningen på dagis börjar nästa vecka.

Och jag försöker förstå om alla känslor som vandrar hit och dit, allt från tårar till ilskna utbrott, har med mina gravidhormoner att göra, eller om det handlar om något helt annat. Tills jag vet, om jag någonsin vet, så stannar jag där jag är och accepterar det.

6 kommentarer:

  1. Hej!

    Vad fint du skriver. Har äntligen lyckats ta mig igenom det du skrivit, allt trevligt, medryckande och med viss igenkänningsfaktor. Lite sugen på att börja yoga. Har den stora lyckan att ha en liten tjej född i september 2006 och en tvåa på väg i början av november.

    SvaraRadera
  2. Skönt att ha en skärgård att återvända till vid behov. Spännande med inskolningen. Tänk vad stora de är de små barnen.

    SvaraRadera
  3. Så roligt!!!
    jag läser samma bok som du nu, och har verkligen tänkt att jag måste tipsa dig om den... Jag tänkte bara att jag skulle läsa klart den först... Spännande att se vad du tycker, jag tycker den är fantastisk!
    Jobbigt med ilskan, skönt att du möter den, det är nog vettigt!
    Arvid å signe skolas nog in samtidigt, spännande! Delar ni upp inskolningen, eller ?
    Ta hand om dig, signe, mannen o bebbelito!
    Stor kram
    (hör snart av mig ang insp dag!!!)

    SvaraRadera
  4. Visst är det härligt med en plats utanför stan att andas ut på och bara landa. Så fungerade Hälsingland för oss när vi bodde i Bromma. Det är guld värt, ännu mer sedan barnen kom.

    Idag har vi varit på dagis första dagen med Edvin. Som jag gruvat mig inför denna dag, men det gick bra. Riktigt bra.
    Fröknarna Siv, Monica och Karin var urgulliga, lokalerna lite halvslitna, maten lagas på plats (vanlig husman, inte särskilt mycket EKO-tänk tyvärr men man kan kanske inte få allt), sovrum där barnen sover på en varsin madrass med egen kudde efter lunch, stor inhängnad gård med sandlåda, gungor, leksaker och stora gräsmattor, ingen speciell inriktning men mycket sunt förnuft och omsorg om barnens bästa. Det viktiga är att Edvin verkade vara trygg med och tycka om Siv direkt och att min magkänsla var bra.

    Man får lägga bort "storstads-snobben" i sig och uppskatta det enkla, rejäla och välbeprövade;).

    Saknar dig gumman. Jag återkommer om sista helgen i augusti. Eventuellt har vi redan gäster men jag ska kolla.

    KRAM!

    SvaraRadera
  5. Eftersom vi knappt haft sommar alls, har jag haft höstfeeling ett par veckor redan. Det är höstvarmt, höstdisigt och höstmörkt alldeles på tok för tidigt. Samtidigt är det ju liiite skönt att återgå till vardagen och se framåt mot vad som komma skall - hösten och vintern blir säkert hur bra som helst!
    Sköt nu om dej och lycka till med inskolningen! Kramar!

    PS. En alldeles underbar bok du läser ;) DS.

    SvaraRadera
  6. Marielle - hej och tack för fin kommentar! Tänk att du läst allt jag skrivit. Fantastiskt!
    Grattis till dottern och till tvåan som är på väg.Vilken lycka!
    Spännande att du funderar på yoga, hoppas att du kan hitta en form som passar just dig (vilket jag tror är det viktigaste när det gäller yoga)

    e- ja, tänk vad våra små barn har blivit stora. Jag tänkte på det igår när jag träffade en tjej i mammagruppen. Vi har inte setts på säkert ett halvår och när jag såg hennes dotter insåg jag just det - shit, vad våra barn blivit stora.

    Arvids mamma - Kul att vi läser samma bok, och kul att du tänkte att du skulle tipsa mig om den. Du vet minsann vad jag gillar :) Härligt!
    Hos oss är det mannen som kör inskolningen. Det slog mig först igår (när jag mötte en gammal mammakompis) som jag insåg att vi faktiskt kan dela på inskolningen (de skulle göra det). Hur gör ni?
    Och ja, vi hörs om inspriationsdag. KRAM!

    Edvins mamma- men vad härligt det låter med Edvins första dagisdag. Det viktigaste är ju att barnen trivs och är trygga, det är ju de som tillbringar sina dagar där. Sen är det såklart bonus med schysst pedagogik och eko-mat, men vad fan, man kan inte få allt. Och schysst pedagogik och ekomat är ju verkligen ingen garanti för att barnen ska trivas. Vanligt sunt förnuft är ju, som du skriver, det allra allra viktigaste. Att pedagogerna är DÄR och VILl vara där, med barnen.
    Jag saknar dig och Eddie. Hoppas vi kan ses i augusti, men annars hittar vi en annan helg. KRAM!

    Nina - Jag håller med, att återgå till vardagen och se fram emot vad som ska komma är skönt. Det är därför jag gillar hösten, det blir en slags nystart på något vis.
    Hoppas att du kryat på dig nu.
    Och visst är boken bra, det var du som tipsade mig :) Kram

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!