Det är långsamt nu. Livet. Stegen. Andningen.
Det fungerar inte annars. Mitt låga blodtryck tvingar mig att göra det mesta i ett ganska sakta tempo. I början frustrerade det mig, nu tillåter jag mig att se livet på ett nytt sätt. Världen runt omkring ser helt plötsligt annorlunda ut när jag upptäcker små gränder i Gamla Stan som jag förut bara ångat förbi, en ny väg till kontoret på morgonen eller alla färgglada löv på marken utanför Signes dagis.
Det slår mig också att jag bara jobbar sju veckor till, efter denna, innan jag går på föräldraledighet. Bebisen kommer ju antagligen inte förrän efter årsskiftet men december kommer att bli min månad för sömn, lugn och ro och förberedelser. Jag vill unna mig den tiden innan tvåbarnslivet är här. Egoistiskt eller ej, men det fungerar bäst för vår familj. Jag kommer att fortsätta plugga och hålla i/gå i terapi och träffa studiegruppen. Men i övrigt är det lugn och ro som gäller. Och lite mer tid med Signe (som kommer att gå ännu kortare tid på dagis).
Det låter som en fin uppladdning! Grattis till husköpet, förresten :-)
SvaraRaderaDu, har du lust att ändra länken till mig? Numera är det ju http://trestycken.blogspot.com
Tack!
inte det minsta egoistiskt - klokt!!! jag var ledig väldigt länge innan E kom (trodde ju han skulle komma MYCKET tidigare) och det var klart välgörande.
SvaraRaderaJag tycker också att det låter klokt. Du behöver lugn och ro inför förlossning och ett nytt litet liv att ta hand om. Signe skulel säkert må jättebra av att få fortsätta på dagis. Att få busa av sig med kompisarna, men det måste ju fungera för er också. Vilket det än blir kommer hon att fortsätta vara den glada lyckliga tjej hon är. Hon har ett par alldeles underbara föräldrar och vad mer kan man önska sig. Kramar från en som tänker på dig
SvaraRaderaDet låter härligt och vist att vara ledig och rå om dig själv innan livet som tvåbarnsmamma tar vid.
SvaraRaderaJag hann vara ledig i tre veckor innan Edvin föddes och det var ljuvliga veckor! Du är så fantastisk klok (har jag sagt det förut?) och jag blir alltid lika inspirerad när jag läser dina inlägg.
SvaraRaderaÅ så kommer jag på hur mycket jag saknar dig i mitt liv.
Vi måste försöka få till en träff till innan Signes syskon kommer, det vore underbart att komma ner till Bromma och hälsa på. Ta en latte på Gateau och uppleva "gamla minnen". Jag ska ta en titt i kalendern och se om jag inte kan klämma in en storstadstripp.
KRAM!
Jag tycker inte det är konstigt att du tar "ledigt" ett tag innan bebisen kommer. Här slutar man jobba 3 veckor innan förväntat födelsedatum (är det inte så i Sverige?). När jag var gravid trappade jag ner lite innan dess, det kändes naturligt. Satt hemma och såg på skidskytte-vm och spelade dataspel hihihi... Har aldrig ens tänkt över att det kunde vara egoistiskt. Ibland kan jag nästan "längta" till den här tiden, men då har jag glömt frustrationen över att vänta, osmidigheten, sömnproblemerna mm :) Sköt om dig!
SvaraRaderaaldrig har jag upplevt och sett årstiderna som när jag var gravid. Långsam och sjukskriven. Annars skyndar man förbi så mycket. Skönt med vilodecember!
SvaraRaderaSuperklokt att ta tid för dig. Det är ju det bästa du kan göra. Stor kram på dig, härligt att höra att du uppskattar det långsamma tempot, jag vet precis vad du skriver om. Kram!
SvaraRaderaJag är ju hemma nu, och Lillkatten går på dagis några timmar varje dag. Men så värst mycket vila hinns det faktiskt inte med. Jag skulle säkert kunna låta bli att diska, tvätta och städa och bara ta det lugnt när han var borta, men det känns bättre att ha det gjort, och sedan ha tid att mysa med honom några timmar.
SvaraRaderaVarför skulle det vara egoistiskt att vilja få lite tid att ladda?
Du har fått en utmärkelse hos mig!
SvaraRaderatre stycken - oj, mina länkar till höger är gräsligt ouppdaterade. Jag använder ju rss-läsare så jag länkar mig aldrig vidare från högerspalten, men jag ska ta ett ryck och rensa lite, ser att det finns en hel del att göra där. Tack för påminnelsen! Och tack för ditt grattis!
SvaraRaderaFru a - ja, för mig känns det som en självklarhet. Innan Signe kom var jag hemma sex veckor. Jag trodde att det skulle bli längre, att jag skulle gå över tiden, men hon kom ju en vecka tidigt.
Williams mamma - tack, vilka fina ord! Och tack för telefonsamtalet igår, tror att vi behövde det, båda två. Nu ska vi bara se till att ses också. Kram!
Frida - så talar en äkta tvåbarnsmamma :) Tack!
Edvins mamma - och jag saknar dig. Som fan. Att återuppleva gamla minnen på Gateau känns som en utmärkt idé. Kom hit, kom hit, kom hit!!! Kram!
Kristina - nej, det är inte självklart att man går hemma tre veckor innan planerat förlossningsdatum här i Sverige. Det borde ju verkligen vara det, och jag tror att de flesta unnar sig den tiden, men det finns ju de som faktiskt inte kan, av rent ekonomiska skäl. Vi får ta av föräldralapenningen för att vara ledig även innan bebisen kommer, men annas får vi ingen hjälp. Och många kanske vill spara pengen tills bebisen väl är här. Och jag kan också längta tillbaka till den där tiden innan Signe kom. Den här gången blir det inte riktigt på samma sätt eftersom jag kommer att hämta och lämna på dagis. Men nästan.
Attle - ja, en riktigt vilsam december ska det bli, det hoppas jag verkligen. Och visst är det lätt att skynda förbi livet.
Sandra- ja, men för dig blev det väl nästan lite väl långsamt på slutet :) Kram!
Kattmamman - antar att det vissa dagar kommer att bli så för mig också, att jag fixar och trixar en massa innan Signe kommer hem från dagis. Samtidigt tror jag att det är bra för barn att få vara med i vardagsstöket också, tvätta och diska och fixa mat och så, det är ju så livet ser ut, så jag hoppas att jag ska kunna ligga på soffan så mycket som möjligt.
Nej, jag tycker inte att det är ett dugg egoistiskt att vara ledig. Jag blev nog bara lite väl provocerad av den anonyma kommentaren i inlägget nedan som tyckte att jag skulle vara hemma med båda barnen för att den tiden inte kommer tillbaka. Det fick mig att tänka att vissa nog tycker att det här med egentid när man har barn är egoistiskt. Men som sagt, för mig är det inte det. Snarare en förutsättning för att vara en bra och närvarande mamma.
Frida - åh, tack, jag känner mig hedrad. Vad glad jag blir!
Mina minnen därifrån är heller inte de bästa=). Här i Norpan har jag verkligen byggt upp någonting nytt!!
SvaraRaderaAngående dagistankarna vet jag att det kommer att ordna sig och att det kommer att bli det bästa för Signis- som alltid!!
Njut av den vackra hösten med magen i vädret. SAKNAR ER, STOR KRAM FRÅN MEJ.
Mosterfia- hej, hallå, där är du ju. Fast du skrev ju kommentaren under fel inlägg :) Men vad gör väl det.
SvaraRaderaO vi saknar dig. Men snart, snart ses vi, Kram från oss