måndag, november 03, 2008

Lite frostigt

Jag har inte riktigt tinat än. Inte fått tillräckligt mycket sol. Frosten ligger kvar, ännu ett tag.
Jag låter det vara så och accepterar att livet är långsamt just nu.

Inget jobb på ytterligare några dagar. Av olika anledningar. Bara jag. Bara vara. Jag har tagit semester från de delar inom mig som vanligtvis jobbar som hårdast för att på så sätt nå de proppar som behöver lösas upp.

Helgen tillbringades i skärgården med sol, korvgrillning, öppen spis, kaffe på farstutrappen, god mat, stjärnhimmel, bokfrosseri och frost och fras under fötterna. Nu vandrar jag vidare mot nya utmaningar.

(Egen bild från gräset utanför huset i skärgården)

5 kommentarer:

  1. Vad helgen låter ljuvlig. Och vad klokt att du tar ledigt från det som tar för mycket kraft och fokus just nu. Vila dig och bara var. En stjärna utan svindel!

    SvaraRadera
  2. Livet ska och får vara långsamt nu. För dej. Och jag tycker väldigt mycket om ditt acceptans-tänk. Jag tror att vi alla hade mycket bättre förutsättningar om vi accepterade mera, lät saker bero och bara var lite mera. Enkelt såhär som ord, men fruktansvärt svårt i Livet.

    SvaraRadera
  3. Du är så klok. En förebild när det gäller att se inåt och umgås med sig själv. Skickar en kram och inom kort din enkät också.

    SvaraRadera
  4. Visst är det härligt med skärgården - det är verkligen en plats att hämta kraft på!

    SvaraRadera
  5. Anna ser dej - jag är gärna en stjärna utan svindel. Det var fint sagt.

    Nina - Acceptanstänket är en nödvändighet för mig. Men ack så lång tid det tagit att lära sig. Nästan 36 år.

    Sandra - tack vännen. Och ingen panik med din enkät, ta det i din tid. Kram

    Susanne - ja, skärgården och havet är en fantastisk plats att hämta kraft och energi från.

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!