fredag, december 05, 2008

Tillväxtultraljud

Jag var hos barnmorskan igår. Min enda farhåga var att bebisen inte skulle ha vänt sig. Att jag skulle få tid för vändning på sjukhus.
Bebisen hade vänt sig, hade bra hjärtljud och sprattlade runt. Jag hade fina värden och allt såg bra ut. Tills barnmorskan mätte magen. Då såg hon bekymrad ut. Sen gick hon fram och tillbaka mellan min mage och datorn. Tills jag frågade vad hon gjorde.
Då sa hon att magen var för liten. Något för liten.

En och en halv timme senare fick jag tid för tillväxtultraljud. Under tiden träffade jag Arvids mamma. Vi åt lussekatter och drack latte på Tösses. Jag försökte hålla mig lugn. Lyckades ganska bra.

Tillväxtultraljudet visade en glad och pigg bebis som viftade med händerna och gjorde andningsövningar. Efter genomgång och mätning visade det sig att skillnaden från normalbebisen är 7,6 procent. Min bebis väger ungefär 200 gram mindre. Just nu. Och det är elt okej.

Puh.

18 kommentarer:

  1. Åh fina bebisen! Vad jag längtar efter att se den snart! Tänk vad olika dom är, lille Alfred låg ju 36 procent över... 200 gram är ju inget att oroa sig för alls,precis som du inte gör, gud så spännande det är nu... Stor fredagskram

    SvaraRadera
  2. Härligt att allt var bra! 7,6 procent är ju helt normalt, jag tror att +/- 20 procent är OK. Och du är ju så långt gången så även om det skulle vara nåt nu så är ju bebisen färdig och kan komma ut om det skulle vara så!

    /hon som fick två prematura tillväxthämmade Sessor som mått finfint från start!

    SvaraRadera
  3. Ja, det lät ju normalt med 200 gram. Skönt att h*n vänt sig också!

    Vill önska er en riktigt go helg! Kram Johanna

    SvaraRadera
  4. Åh, jobbigt att bli uppskrämd så där men skönt att det inte var något. Och kanske kul med ännu en liten titt. :)

    SvaraRadera
  5. det lät ju verkligen inget med 200gram tänk vilken skillnad i vikt det kan vara på bebisar när dom föds. Önskar dig och familjen en mysig soft helg. kram C

    SvaraRadera
  6. Skönt att du och magen verkar må bra. Jag har inte haft ork att kommentera på länge men jag har smugit här och följt din väg in i ledigheten i väntan på barnet. Hopps du får möjlighet att njuta nu.

    SvaraRadera
  7. Vilken pärs! Så skönt att allt var bra. En liiiiten söting du har därinne helt enkelt :-)

    Jag befarar att jag också kommer få göra tillväxtultraljud, fast av den motsatta orsaken... Precis som med N har jag stor mage. Fast hon var ju "normalstor" (3500 g) trots att magen låg över kurvan. Tur att alla är olika :-)

    Många kramar!

    SvaraRadera
  8. Men vännen...jobbiga timmar. Det låter dock som du inte behöver oroa dig.

    SvaraRadera
  9. 200 gram var inte mycket men jag förstår att du blev orolig. Det är verkligen inte länge kvar nu tills ni får träffa er lilla bäbis.

    SvaraRadera
  10. Vad glad jag blir att höra att allt är bra!

    SvaraRadera
  11. Skönt, lättnad efter oro. Allt kollande på gott och ont.

    SvaraRadera
  12. Sandra - shit, låg han 36 procent över. Ja, han var ju en stor kille din lille Alfred :)

    Frida - Den barnmorska som jag träffade sa att det gör flöde (=kollar näring via navelsträng och moderkaka) vid 22 procent. Vid 15 procent görs uppföljning. Jag får fortsätta mäta magen och hoppas på det bästa.

    Johanna - ja, jätteskönt att kotten vänt sig. Det var ju liksom det jag var orolig för att den inte skulle ha gjort.

    Kajsa - det var superkul att se bebisen igen. I vanliga fall får man ju bara se parveln i vecka 16-18 när man gör standard-ul och sen inte förrän den tittar ut. Men nu låg den där och var så fin, så fin.

    Camilla - ja, det är ju skillnad. Jag har dock inte tänkt så mycket annat än att den här bebisen borde bli lika stor som Signe (hon vägde 3,5 kilo) men så behöver det ju inte alls bli.

    e - du behöver inte kommentera om du inte vill eller orkar, men det var kul med en hälsning. Kram till dig

    Jenny skriver - ja, bebisar är olika, verkligen. Minns inte om du gjorde tillväxt-ul med N?

    Ankie - nej, jag oroar mig inte. Jag väntar och ser tills nästa gång jag går till bm och mäter.

    Jen - jag vet, tiden går onekligen fort. Och vi hinner inte riktigt med. tänk att vi snart är tvåbarnsföräldrar.

    Sara - tack!
    Uttrycksrum - ja, det är verkligen på gott och ont, allt kollande.

    SvaraRadera
  13. Ja, så var det. Jag gjorde et äng flödesmätninger, men det var ldrig någon fara. De var bara lite mså...

    SvaraRadera
  14. Frida - vilken tur att det ändå finns sådana fiffigheter så att man slipper vara orolig. Och vilken tur att dina små sessor mådde och mår bra.

    SvaraRadera
  15. Äsch 200 g. är inget ;-) Någon kommer vara helt perfekt. Alla bebisar är olika och det ska ju vara så men vad bra att du fick komma så snabbt på tillväxt UL. Snart är det verkligen dags. Boken du läser nu var min bibel länge tills vi fick veta att det blev snitt men vi körde andning många gånger under och efter ingreppet. Kram på er och till Signe som är vaken på nätterna. Hoppas nu mamma och pappa får sova och ladda batterierna innan 2:an kommer :-)

    SvaraRadera
  16. åh vad otäckt det är! men vad skönt att du fick kolla så fort, och att allt ser bra ut! och hoppas du får en lugn natt... kram.

    SvaraRadera
  17. Vad skönt att allt var bra och att du fick tid för ul så snabbt! Fast, jag kan ju säga att jag känner mig lite skeptisk till att mäta magen med ett måttband skulle vara så himla exakt...

    SvaraRadera
  18. Issewisse - jag använder andningen till mycket i livet så jag förstår att den var användbar vid snittet. Och boken är verkligen bra. Och Anna, som skrivit den, var den som höll båda våra kurser. Hon är grym.

    Fru A - nätterna är bättre, men vi vaknar fortfarande av en pigg fröken som vill tända lampor och läsa böcker.

    Anna ser dej - ja, ingenting är ju exakt. Och det där med måttband är väl det bästa som finns, just nu. Och jag tycker ändå att det är lite charmigt.

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!