måndag, december 28, 2009

Signe 3 år och 2 månader

De är här för att stanna nu. Låtsaskompisarna. De åker med i pulkan. Sitter på bestämda stolar vid köksbordet och ska också ha sin kärlek från mig.
De gör att hon leker en hel del på egen hand. Eller med lillsyrran. Siri älskar när Signe kryper efter och jagar henne.

Hon älskar böcker. Av alla de slag. Om inte någon läser för henne sitter hon gärna själv och bläddrar och hittar på sagor. Och hon vet definitivt om vi har hoppat över någon sida.

Hon är den tjejen på dagis som leker mest med killarna. Hon räds inte att gå in i byggrummet och röja när det bara är stora grabbar där. Och kommer någon för nära eller försöker förstöra för henne går hon genast till angrepp. Hon vet vad vad hon vill och hon visar det oavsett omgivning och miljö.

Dagis uppmuntrar hennes skapande. Hon älskar att måla, jobba i lera och leka i vatten.

Sedan en tid tillbaka är hon väldigt mammig och vill helst att jag gör allting. Pappa är bra när jag inte är hemma, men annars är hon nära, nära mig. Helst dygnet runt.

9 kommentarer:

  1. Å va härligt det låter att en tjej kan få prova kill lekar utan att det blir diskussioner om det hela...
    I Italien är det fortfarande medeltids tänkande...

    SvaraRadera
  2. Ser ut att vara en go liten unge:)

    SvaraRadera
  3. Vilken underbar vardag du lever i ...det känns verkligen som att det var länge sedan mina kids var så små..

    SvaraRadera
  4. fina fina signe. finurlig och klok. och modig. vilka fina föräldrar ni är. kram!

    SvaraRadera
  5. Så fin hon låter, Signe. Och så fint du skriver.

    SvaraRadera
  6. Min morbror, som ju tror på andliga väsen, sa något vackert häromsistens "Barn väljer sina föräldrar från den andra sidan. Föräldrar som de tror på och känner förtroende för". Han lade också till att låtsaskompisar inte bara är låtsaskompisar utan just andliga väsen som finns vid barnens sida. Jag tänkte skriva om det på min blogg.

    Hon är ju så söt eran lilla Signe! En riktigt liten charmig fröken som man bara skulle vilja krama och pussa på :-).

    Tack än en gång för de fina julklapparna vi fick! Stor kram!

    SvaraRadera
  7. Jag behöver lära mig leva här och nu. Jag är alltid på väg, alltid!

    SvaraRadera
  8. Gott nytt år önskar jag dig å de dina:)

    SvaraRadera
  9. Marika - fast jag tycker nog inte att bygga är killekar. Fast jag förstår vad du menar, och jag är glad att vårt dagis har den inställning de har.

    Toril - ibland så ;)

    Everyday matters - hej och tack för kommentar! Alla åldrar har sin charm, är det inte så?

    Fröken blund - du är bäst fina du. Och nu saknar jag dig alldeles för mycket. Det är dags att ses när alla helger är förbi. Så det så!

    Anna ser dej - tack snälla!

    William och Edwards mamma - fin tanke att barnen själva väljer sina föräldrar. Fast jag får inte ihop den, för varför väljer vissa barn föräldrar som faktiskt inte alls är bra för dem? En tanke bara.
    Ser fram emot att läsa på din blogg. KRAM

    Mor duktig - det är en svår konst, att leva här och nu. jag praktiserar den varje dag, lyckas ibland, misslyckas ofta

    Toril - gott nytt år kära du!

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!