Signe - pratar mycket om det existentiella. Häromkvällen kom frågan "Hur gör man egentligen människor mamma?". När jag då sa att en liten bebis blir till när två människor tycker väldigt mycket om varandra kontrade hon direkt med "men mamma, jag och Filip tycker ju väldigt mycket om varandra, men vi har ju ingen bebis".
Just det. Just så.
Siri - är familjens virvelvind och vi behöver aktivt jobba med att det inte alltid ska behöva vara så. Hon är temperamentsfull och närhetstörstande, hörs och syns och är såklart alldeles bedårande.
Kärleken för henne är pappa. Alltid pappa.
Sover fortfarande lunchsömn och berättar själv här hon är trött och vill sova. Det gäller både dag- och kvällstid.
Börjar gå på toaletten allt mer självvalt. Har till och med lurat sina dagisfröknar att hon slutat med blöja. I smyg gömde hon sin blöja bakom toalettstolen, tog på sig trosor och berättade högt och ljudligt att "jag är en stor tjej nu, jag har slutat med blöja". Det funkade några timmar, tills hon kissade på sig och helt sonika drog fram blöjan bakom toaletten och sa "jag bara skojade!"
Båda - längtar efter varandra när de är ifrån varandra. Leker mycket, mycket med varandra. Sover bredvid varandra i vår säng sedan efter årsskiftet. Vi funderar på att möblera om i deras rum så att ett rum blir sovrum (där de båda sover) och ett lekrum.
Så härligt! Barn är underbara! Kram Jennifer
SvaraRaderaUngar är det bästa som finns. Och just mina ungär är det bästa som hänt mig. Såklart.
Radera