Tidigare i somras stod jag vid köksbänken i sommarhuset, kokade hallonsaft och fastnade i ett radioprogram där de pratade om det här med att komma tillbaka till jobbet efter semestern.
Om hur ångestladdat det kan vara för många. Om att vi egentligen behöver den där inskolningstiden som vi ger våra barn när de börjar förskola och skola.
För det är ju nytt och ovant att komma tillbaka, särskilt om man varit borta många veckor.
En av de manliga deltagarna i radioprogrammets diskussion berättade att han gärna ville ha en kram och få känna sig välkommen, verkligen känna att han var med i gemenskapen igen.
Lite så kände jag imorse när jag loggade in på företaget där jag är anställd tre dagar i veckan.
Det är sårbart att gå från sex veckors ledighet till ett stort kontorslandskap.
Jag fick inte någon kram. Men jag fick ögon som stannade kvar länge och som visade intresse för hur min sommar varit. Jag fick också några lama hej, och så några som inte ens bemödade sig med det.
Det finns de som är mig nära där och många som inte ens vet vem jag är. Så är det på stora företag, men det där radioprogrammet kom ändå tillbaka till mig - att vi nog är många som ändå behöver den där extra lilla omtanken. För att landa. För att känna in. Och just för att känna sig lite extra välkommen.
När jag åtta timmar senare loggade in på yogastudion för att vara med och assistera på två klasser fick jag varma kramar och närvaro av lärarna där, trots att vi sågs senast igår. Me like.
Hur tänker du kring närvaro och att se varandra efter semestern?
För mig har det varit självklart att uppmärksamma kollegor som kommer tillbaka efter ledighet, men så har jag å andra sidan jobbat på en arbetsplats med elva personer (mig själv inräknad), så det är ju aningen enklare. Där blir det ju även ett återseende och återkoppling efter varje helg, allt i mindre skala förstås. Däremot känner jag en stor tomhet nu, när jag inte har något att gå tillbaka till och då märks det verkligen hur viktigt det är att ha en plats, och en funktion, i tillvaron.
SvaraRaderaJa, det blir ju enklare när man jobbar på ett mindre företag.
RaderaFörstår absolut att du känner stor tomhet när du inte har någonting att gå tillbaka till. Det där med att ha en plats och funktion är otroligt viktig. Viktigare än vad många tror. Tänker jag.
Kram till dig