Samtal med ett träd

Bara någon kilometer från mitt hus, på gränsen mellan skogen och den stora åkern har den här eken slagit rot. 

Den är Sveriges största och en av de äldsta. 

Jag har någon gång hört att det tar 300 år för en ek att födas, 300 år för den att leva och 300 år för den att dö. 

Den här eken börjar dö, och det sägs att den är över tusen år. 

Jag vet inte vad som är vad och är egentligen ingen fan av att veta till punkt och pricka (något som min man kallar för blåögdhet ibland, men jag vet inte, allt det här med att allt ska vara vetenskapligt bevisat står mig lite upp i halsen om jag ska vara ärlig).

I vilket fall som helst så har den här eken hjälpt mig med en massa beslut genom åren. 

Jag gillar ju att krama träd som ni vet. Och det här trädet har fått en del kramar. Men ibland stannar jag bara upp på gångvägen en bit ifrån den och tänker att dess rötter når ända till mig ändå. 

Och så ber jag om råd. 

Flummig eller ej, men för mig är det naturligt att söka mig själv i naturen.

Och idag, när jag liksom bara bad om ett tecken så spelades Stevie Wonders "True to your heart" med orden: "open your eyes, your heart can´t tell no lies" i min ipod-radio. 

And yes - I have to be true to my heart.

How about you?