söndag, december 09, 2012

Nio månader senare, med tårar och champagne

Det är som att luften gått ur mig.
Som om det inte finns någonting kvar.
Samtidigt är jag fylld av en stor, stor tacksamhet.
För nio månader sedan började vi resan tillsammans, jag och mina fyra yogavänner. Då var vi lite osäkra och stapplade oss fram, både med yogan och varandra.
Idag kramades vi om och ville liksom aldrig släppa taget.

Men

Nu har vi släppt. Varandra och utbildningen. Vi kommer såklart att ses och höras och vara nära och yoga, men det kommer aldrig mer att bli på samma sätt.

Och

Det känns.

Helt fantastiskt, läskigt, sorgligt och så härligt.

Vår examensklass gick finfint. Efteråt minglade vi med pepparkakor, chai-te, champagne och tilltugg.

Sedan bjöd vi våra lärare på veggobuffé på Hermans. Med en av stans vackraste utsikter över Stockholm.

Idag träffades vi och yogade tillsammans. Och när vi sedan låg där, i savasana, och andades tillsammans så kändes det som att jag aldrig någonsin ville sluta.

Så jag ser det inte som att vi slutar. Jag ser det som att vi börjar om nu, med något annat.
Och så firar jag - med röda rosor och champagne som bästa U kom med.

7 kommentarer:

  1. Hurra och ett stort grattis!

    SvaraRadera
  2. Grattis!! Tänk vad spännande nu börjar en ny resa!!

    SvaraRadera
  3. Så härligt Maria! Grattis. Tänk det blev en fin "bebis" efter nio månaders jobb! En nybakad yogalärare!

    SvaraRadera
  4. Stort grattis! Det har varit så roligt att få följa början av din resa!

    SvaraRadera
  5. Grattis! Hipp hipp hurra för dig!

    SvaraRadera
  6. Tack snälla söta för era grattis och kramar!

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!