När yogan når fram

Jag får mejl från yogisar. Några stannar kvar och pratar efter yogaklassen, andra sätter sig ned bredvid mig innan klassen börjar. Och ibland får jag höra det sådär genom någon annan eller i förbifarten.
Hur yogan når fram.
Hur yogan gör skillnad.
På en massa fantastiska sätt.

Flera sover bättre.
Andra tänker klarare.
Någon har plockat in andningsövningar som en del i vardagen.
En ung tjej har kommit i kontakt med sin kropp igen efter år av förnekande.
En annan tjej har tagit in yogaövningar i sin roll som säljledare.
Och så kvinnan som alltid sätter sig ned på en klippa och mediterar en stund varje morgon när hon är ute och går med hunden, hon säger att det är tack vare mina meditationer i slutet av vissa klasser.
Och mannen, den äldre, som är stressad och stel men alltid blir mjuk och varm under klassen och lever på det tills nästa stund på mattan.
Och min kollegas mamma, som fick två yogaklasser hos mig i morsdags-present och som egentligen inte alls ville komma - för yoga kunde ju inte vara för henne, hon som är "så stel och sjuk och orolig för allt". Efter de två presentgångerna fortsätter hon att komma, och hon är ivrig att få veta hur min höst ser ut för hon vill mer än gärna fortsätta. Hon har upptäckt att hennes kropp blir smidig och att hon visst kan vrida ryggraden och inte bara leva livet framåtböjd.

Jag är så evinnerligt tacksam att yogan når dem.
Och jag är ännu mer tacksam över att få följa dem på vägen.