Egentligen ville jag inte åka.
Jag blir ofta sån när jag längtat länge efter något, att när jag väl står där med packade väskor så vill jag inte.
Det kanske är det som kallas resfeber.
Men trots den där resfebern och hypertyreosen så är jag här, inkvarterad i Grevens rum i slottsflygeln, där det spökar och allt, tillsammans med vännen C.
Det har varit kvällssamling, soppa och meditation. Och vi har kvällsdoppat oss i sjön strax nedanför och sedan tagit med en kopp varm te upp på rummet. Bara för att konstatera att varmvattenberedaren har börjat läcka hett vatten. Det gjorde den inte när vi kom. Men jag är inte förvånad egentligen. Jag brukar ha den effekten på rum och osaliga andar. Det var likadant på Krusenbergs herrgård där jaccuzin helt sonika började torrgå klockan två på natten, två nätter i rad.
Ingen kunde förklara varför, bara att "det händer en del oförklarliga saker i den sviten". Och så fick vi en helt ny vistelse i kompensation, dock i ett annat rum.
Imorgon är det yoga och teknik och meditation och en massa fri egen tid. Jag tar det för vad det är och lyssnar på kroppen. Orkar jag så yogar jag.
Annars ligger jag på bolster och andas.
Men nu ska jag först försöka andas bort de osaliga andarna så att de låter mig sova i natt.
Tror du på spöken?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för just din tanke, den är viktig!