torsdag, april 27, 2006

Spänd mage och stora funderingar

Jag har precis gått in i vecka 16. Det börjar synas nu. När en av projektledarana, av manligt kön, lyckades klura ut att jag är gravid innan jag hunnit berätta det så tolkar jag det inte på något annat sätt än att det syns. Ganska rejält.
Nu måste jag verkligen våga mig in i de där mammaklädesbutikerna och shoppa loss. Midjan är borta och magen känns ungefär som om jag konstant ätit för mycket mat.
Men annars glömmer jag för det mesta bort att jag har en knodd i magen. Så nu är det där med att gå och undra igen, om det faktiskt är någon därinne som mår bra och gör kullerbyttor och suger på tummen.

Och sen handlar det mycket om att fundera på min egen barndom. Om hur relationen egentligen var mellan mig och min mamma, och hur jag själv blir som mamma. Stora frågor utan självklara svar.

Någon skrev i en kommentar att detta ska bli spännande att följa.

Jag kan bara hålla med.

2 kommentarer:

  1. Nu förstår du *ler* varför jag brakade samman. Min kurator säger att graviditeten är den period när man går igenom sin egen barndom, minnen och relation till mamma.

    SvaraRadera
  2. Jag hade mycket funderingar oxå. Inte pga min egen barndom, men just att min mamma gick bort då hon just fått veta att hon skulle bli mormor.......man funderade och det var STORA funderingar. Skulle man kunna ta sig lilla barnet till sig. Allt var så blandat sorg och glädje. Jag tror dock att det mesta löser sig och kommer naturligt då det väl är dags, men du kommer nog fundera mycket mycket mycket innan han / hon tittar ut:)

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!