Vi pratar nu. Jag och bebisen. Den har en förmåga att vilja göra kullerbyttor när jag ska sova, yoga, meditera eller bara ligga ner och läsa. Jag känner dem som ett svagt bubblande i magen, antingen högt upp eller lågt ner. Lägger jag handen där så sprattlar det till ännu en gång. Och sedan flyttar den på sig. Jag lägger handen på och den flyttar sig. Och så där håller vi på.
Jag tror att vi har kontakt nu, jag och miraklet därinne.
Åh. Fint.
SvaraRaderaHärligt :)
SvaraRaderaÅh, helt otroligt... Det är verkligen ett mirakel. Jag längtar så till att kunna känna bebisen. När började du känna?
SvaraRaderaJag har nog känt bebisen några veckor (kanske redan sedan v 16) utan att faktiskt förstå att det är bebben som gör sig hörd. Nu är det mer tydligt, och det gör mig GLAD. Nu väntar jag bara på de där riktiga sparkarna så att mannen kan känna oxå.
SvaraRaderaspännande, jag går in i vecka 16 alldeles snart. Hoppas jag börjar känna... Men många får ju vänta ända till kring v 20, så det är nog lika bra att vara inställd på det.
SvaraRadera