tisdag, oktober 31, 2006

Det där med förlossning

Det här hade jag hört innan:
  • Att det skulle göra så ont att man någon eller flera gånger skulle känna att man hellre ville dö än föda barn
  • Att epiduralen var himmelriket och att allt skulle kännas mycket bättre när den väl var lagd
  • Att krystvärkarna skulle överrumpla en helt så att man hade svårt att fokusera och andas rätt
  • Att det knappt skulle kännas efteråt när man blev sydd eftersom man redan var så bedövad
  • Att det skulle vara vansinnigt obehagligt när barnmorskan klämde på magen och drog i navelsträngen för att få moderkakan att lossna
  • Att det skulle vara en pina att gå på toaletten efteråt eftersom det gjorde så ont
  • Att avslaget fullkomligt skulle forsa ur en när man reste sig ur sängen, att det dessutom skulle lukta vansinnigt illa och att man skulle blöda rikligt i många, många dagar
  • Att brösten skulle ömma något i början men sedan inte göra särskilt ont alls när man ammade
  • Att bebisen sov större delen av dygnet i början och att man skulle hinna en hel del däremellan

Och så här blev det:

  • Nej, det gjorde aldrig så ont så att jag hellre ville dö. Det gjorde ont, men jag hade hela tiden kontroll och kunde följa med i smärtan. Dessutom är smärtan positiv.
  • Epiduralen gjorde att värkarbetet drog ut på tiden och att krystvärkarna inte kändes lika starkt. Dessutom fick bedövningen mina ben att skaka okontrollerbart och magen att klia helt infernaliskt. Till råga på allt lade man bedövningen fel och jag drabbades av komplikatoner efteråt. Mer om det senare. Så nej, epidural vet jag inte om jag kommer att ta någon mer gång
  • Krystvärkarna överrumplade mig på så sätt att jag fascinerades över deras kraft. Men jag tappade aldrig kontrollen. Jag blev bara vansinnigt trött på slutet, efter att ha krystat i över en timme
  • Att bli sydd efteråt var nästan det jobbigaste. Så utlämnande och naket. Och den där tråden....Nej. Inte igen
  • Jag kände inget obehag av moderkakan. När den väl kom, efter nästan en timme, var jag bara lättad och utbrast spontant "fan, det där var det skönaste idag"
  • Att gå på toaletten har fungerat ovanligt bra. Jag var rädd i början, men som sagt - inga problem alls. Jag gjorde high five med mannen när jag gjort no 2
  • Avslaget varken forsar, är rikligt eller luktar illa. Det finns där, och det är okej, det är som det ska
  • Brösten ömmar hela tiden. Konstant. Och jag försöker med alla slags kurer. För att överhuvudtaget få chans att känna annat än obehag har vi valt att byta ut ett mål mot modersmjölksersättning
  • Signe sover nästan ingenting. När hon inte ammar vill hon bli omkringburen eller ligga nära, nära. En BabyBjörn ligger högst på inköpslistan nu

9 kommentarer:

  1. köp för guds skull INTE en babybjörn! ni kommer kunna bära henne i ca 15 min innan axlar och rygg gör ont - köp en sjal istället! ps. min svägerska har en till salu om du är intresserad :)

    SvaraRadera
  2. Vad skönt att höra sanningen och inte en massa påhitt :-). Nu är väl inte den ena förlossningen den andra lik och vi har olika smärttrösklar, men jag tror mer på din version. Jag måste erkänna att jag är rädd för smärtan, men försöker tänka att det kommer att vara en positiv smärta. Tack så mycket för tips om amningsbehå, det kommer väl det med framöver. Du får vara rädd om dina bröst med :-). Det låter klokt att byta ut ett bröstmål mot flaskan. Vad mysigt med lilla Signe som snusar bredvid dig. Sköt om er! Tänker på er. Kram!

    SvaraRadera
  3. Well, jag tycker inte som de andra :-) Tycker Babybjörnen är GULD! Men jag skulle inte köpa nån så här års. Den var kanon i somras och höstas. Men inget jag går och använder ofta nu när det är kallt och ruggigt ute. Fast det finns ju såna där påsar man kan trä över benen förstås... Peo väger dryga åtta kilo och min klena rygg håller. Kanske beror på hur länge man går med barnet? Jag går max 30 min. Du kanske ska prova en (med bebis i) före ni slänger ut nästan 1 000 kr på den.

    SvaraRadera
  4. Jag har en Babybjörn..den är ok. Men sjal är mkt bättre. Lite "jag-är-en -hippimamma-och-gillar-att-röka-braj-lite-då-och-då-dessutom-odlar-jag-ekologiska-morötter-i-håret" varning. Men det är skönare för dig och bättre för barnet.

    Hej hej
    Anna

    SvaraRadera
  5. Hej! Vad kul att läsa om er förlossning - man har ju varit nyfiken som 17 sedan sms:en om Signe damp ner! BabyBjörn är jättebra. Hade den mycket till E när han var en liten skrutt - inte bara ute på stan utan även mycket hemma.
    jag tänker köpa BabyBjörn igen och inte sjal - dels p g a den tidigare erfarenheten men även för att J ska kunna bära babysen med något av manligheten i behåll :-)

    SvaraRadera
  6. Här kommer mina punkter på listan, utvärderade efter två förlossningar/barn som båda var snabba (första gången två timmar, andra gången tre och en halv timma eftersom epiduralet stillade skeendet):

    1. Jag dog nästan första gången, vilket var logiskt, jag sprättades ju bokstavligt talat upp inifrån, andra gången - bara två sista krystningarna gjorde ont.

    2. Epidural andra gången räddade mig. Tog precis rätt, full kontroll hela vägen igenom.

    3. Har aldrig hört talas om det. Inga problem med fokus här inte. Men så är jag ju kontrollfreak.

    4. Stygnen var fördjävliga första gången. Jag bara vrålade och skrek tills dess att de sövde mig och fortsatte med läkare inne på operationssalen.

    5. Har aldrig hört eller tänkt på moderkakan. Den bara kom ut med en extra krystning båda gångerna.

    6. Första gången; kunde inte gå på toa på tre veckor, andra gången, inga problem alls.

    7. Blödde i fyra veckor båda gångerna, mer efter ansträngade dagar. Men det är nog som det ska.

    8, Inga ömmande bröst alls andra gången, lite problem med amningen första två dagarna första gången.

    9. Mina barn har aldrig sovit.

    SvaraRadera
  7. Vad kul att du kommit igång med bloggandet igen! Vi har varit så nyfikna. Tänk vad olika alla förlossningar är. Och tänk att det är lika spännande att höra om dem varje gång. Det är ju det mäktigaste vi är med om här i livet!

    SvaraRadera
  8. Det blir en Babybjörn. Dels för att jag inte är någon sjal-typ, och dels för att min man också vill kunna bära Signe. Och han är defintivt ingen sjal-typ. Och vi kommer inte att använda den ute, utan ha den inne när hon vill vara nära. Lättare att ha henne i en BabyBjörn istället för att bära henne i famnen, DET gör ont i axlar och rygg efter ett tag, och dessutom har man inte händerna fria då

    Mitt liv- alla förlossningar är unika, men jag hoppas och tror att du kommer att få en positiv upplevelse!

    Erika - tack för utförliga kommentarer. Kul att läsa om dina upplevelser. Och som sagt, alla förlossningar är unika

    O alla andra - som vanligt- TACK för kommentarer

    SvaraRadera
  9. och minna - förlåt, jag tackade aldrig dig i min förra kommentar. Men det var gulligt av dig att tänka på mig, med din svägerskas sjal menar jag. TACK :)

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!