tisdag, februari 27, 2007

Att vara mer än mamma

I lördags lämnade vi bort Signe för första gången. Tidigare har alltid jag eller mannen funnits där för henne när någon av oss varit borta lite längre. Men i helgen var det 40-årsfest för mannens bästa kompis och vi åkte iväg båda två. Signe fick hänga med sina mostrar. I över fem timmar.

Det gick hur bra som helst.

Hon charmade dem med sitt skratt, fick lite mat och bus och somnade sedan gott i sin säng vid åtta-tiden. Sedan sov hon till halv fem på morgonen, så jag hade kunnat vara borta längre, men vid 22:30 längtade jag hem. Och så ville jag vara hemma, ifall att. Så jag tog bilen från festen och var hemma en halvtimme senare.

Det var en bra helg. Inte bara en lyckad fest utan även en massa mys med syrrorna. Vi tog bland annat en shoppingdag tillsammas. En sån där dag som jag inte haft på väldigt länge. Med latte, lunch och en massa shopping. Både till mig, lägenheten och Signe.

Så det blev en helg när jag inte bara var mamma. Jag var mer än det. Och jag njöt i fulla drag. Det gjorde jag även igår, när det var sushi och studiegruppsträff igen.

Men frågan är om jag ändå inte njuter mest idag, när det bara är jag och Signe igen. Det finns liksom ingenting som går upp emot det. Och jag tror att jag njuter lite extra eftersom jag faktiskt unnar mig de här stunderna utan henne.

5 kommentarer:

  1. Jag tror att du har satt huvudet på spiken. Att vara bort lite grann från barn får mig att längta mer, göra mer, njuta mera, vara mer, när jag är med dem. Därför ser jag fram emot att så smått börja jobba igen.

    SvaraRadera
  2. Det är nog en bra idé att var borta ibland. Får se när det blir första gången för Per o mig... Gruvar mig.

    SvaraRadera
  3. Jag älskar att vara mamma och jag älskar att vara student och blivande barnmorska. Jag skulle _aldrig_ bara vilja ha det ena eller det andra. Men man får inte glömma att det är exklusivt att kunna välja eller att göra både och, vilka andra kvinnor i världen kan det?
    Jag känner mig oerhört lyckligt lottad.
    Jag känner också som du att om jag är borta lagom mycket från barnen så är stunderna tillsammans med dem himmelska, man kan nästan ta på känslan i luften!

    Ha en bra dag, nu ska jag plugga../Anette.

    SvaraRadera
  4. Jag tror det är den perfekta mixen du / ni hittat. Jag kände mot slutet att jag bara var mamma och jag var nog en hyfsat pestig mamma innan de började dagis, efter 3½ år hemma..........örk!
    Fortsätt så! Perfekt för er!

    SvaraRadera
  5. Erika - ja, jag förstår att du längtar efter att börja jobba igen, särskilt som du ska börja med en helt ny utmaning

    Minna - Det bästa är att göra det som känns rätt för dig och Per. Om det är att INTE lämna Nora så är det precis det som gäller. För er.

    Anette - Ja, visst är det en lyx att kunna välja, och att få en dos av båda världar. Jag tror att vi behöver påminna oss om det ibland, det är så lätt att bli girig.
    Och det där med att nästan kunna ta på känslan i luften känner jag igen - det var en bra beskrivning.
    Lycka till med pluggandet!

    Camilla - jag tror inte att du var en pestig mamma, men jag förstår precis vad du menar.

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!