Den är mitt allt. Nästan. Den stillar mina tankar och gör mig medveten om mig själv. Den lockar och pockar, förför och berör.
Men just nu är det något som saknas. Något som begränsar. Och jag kan inte längre yoga på samma sätt som tidigare.
Jag har så jävla ont i vänstra handleden.
Två naprapater har tittat på den. Jag har fått tips på stretchövningar och massage. Jag har provat akupunktur. Och på fredag ska jag till en läkare för vidare undersökning.
Jag gillar inte att vara begränsad. Jag är inte van vid att kroppen gör ont. Jag blir frustrerad när jag inte längre kan göra det jag mest av allt vill göra.
Meditationen finns alltid där, men det är just den här kombinationen av fysisk utmattning och meditativt tillstånd som är så outstanding med yogan.
De här magiska ögonblicken blir något färre och kanske är det först nu jag inser hur mycket de betyder för mig.
Hoppas handleden kryar på sig snart/Eva
SvaraRaderaStackare, det är ordentligt jobbigt att inte kunna yoga fullt ut. (Du är för övrigt så himla braaa på att uttrycka dig även vad gäller yogan - det där om kroppslig utmattning + meditativt tillstånd. Gissar att det är ashtanga du tycker mest om.) Jag har också ont i handlederna från och till, tyvärr. Massage hjälper en del, men bäst för mig är att vila några dagar och vara försiktig även med lyft av barn etc. Jag kan/vågar sällan göra t ex hoppet från hunden fram till händerna i solhälsningen och tycker inte om att vara begränsad - men även detta handlar om acceptans i mitt fall. Göra det bästa av det som är.
SvaraRaderaEva - tack! Det hoppas jag också
SvaraRaderaYogamamman- yes, det är ashtanga som är min grej. Men jag har provat annan yoga också.
O du har rätt i det här med att acceptera, det är ju faktiskt det det handlar om. Även för mig. Men där har du kommit längre.
Vad trist med din handled. Hoppas att den blir bättre snart med lite vila. Det kanske är mycket kånkande på Signe som ställt till det? Jag har sett att det finns bälten med upphöjning precis vid höften som man sätter barnet på. Det verkar rätt smart.
SvaraRaderaNä, det vet jag inte. Om jag kommit längre. Ibland accepterar jag allt, ibland inget. Mycket upp och ner hos mig. Och har mycket att lära av dig, tror jag. Lite därför jag hänger här... :)
SvaraRaderaKom på att det var nog ett år sen nånting som min ena handled var riktigt risig - och då var lillgumman drygt ett halvår. Tror att allt bärande och lyftande och fixande (med barnen i ena handen) kan vara en stor bov. Kanske för dig med?
mitt liv precis som på film - tyvärr är det inte kånkandet på Signis som orsakat handledsvärken. Den kom ganska snart efter förlossningen, innan jag ens hunnit bära på henne, så det är nog något annat.
SvaraRaderayogamamma igen - du är så välkommen att hänga här så :) Så kan vi lära av varandra.
Och det där med Signis som boven i dramat, nej jag tror inte det, men som sagt, vem vet??
Jag har haft väldigt ont i handlederna till och från sedan jag fick barn, mest i början - jag är övertygad om att det beror på att jag kör vagnen med en hand(!) alltför ofta. Ffa när man svänger och ska över kanter m.m. Har en vanlig vagn, har ibland funderat på om en modernare variant med svängbara framhjul skulle vara bättre för mina handleder..
SvaraRaderaKajsa - ja, du har en poäng där, at det här med barnvagskörande kan ha bidragit till min handledsvärk. Det slog mig nämligen idag, att jag gärna håller med fel grepp när jag är ute och går. Och i början gick jag en väldans massa powerwalks så ja ,kanske...
SvaraRadera