Men -
jag är höjdrädd.
Trots det, eller kanske tack vare det, tror min vän C att jag kommer att bli en sjuhelvetesbra klättrare.
Därför har hon anmält oss till en klättringskurs i höst.
Min första tanke var: no way, aldrig i livet, nej tack.
Min andra tanke var: kanske vore bra för mig rent mentalt.
Min senaste tanke är: klart som tusan att jag fixar det.
För jag är inte bara smidig och höjdrädd. Jag är envis också.
WAW - det låter ascoolt!!/karin
SvaraRaderaHelt i min stil. Utmana sig själv. Ta itu med rädslorna. Fast det inkluderar dock inte höjdrädslan för min del...
SvaraRaderaHeja Maria!Det fixar du cooling! =)
SvaraRaderaKarin - ja, det tycker jag också :)
SvaraRaderaKaffeflickan - yes, jag är ju också sån, gillar att utmana mig själv och ta itu med rädslorna. Sen får vi se hur det går....huah..
Johanna - thanx darling, I hope so...:)
Vad roligt!! Har kompisar som är helt bitna på det där och som fått sina respektive att klättra, det är som en drog!!
SvaraRaderaSuperquinnan - ja vem vet, jag kanske kommer att hänga i en klippa mest hela tiden sen :)
SvaraRaderaWow, vad spännande! Vad skoj med något nytt!
SvaraRaderaminna - ja, jag kände att det var dags för något nytt nu. Tänk om det blir så att klättring går om yogan? Man vet aldrig. Fortsättning följer...
SvaraRaderaDu är inte bara harmonisk, du är SMIDIG också. Du är ALLT jag vill vara. Har du några kurser eller liknande för att hjälpa mig med mig själv ;-)
SvaraRaderaFru kaos - nej, nej, nej, du vill INTE gå kurs hos mig. Jag lovar. I alla fall inte idag. För jag sitter bara o bloggar och är inte alls ute i det vackra vädret och gungar och leker i sandlådan med Signe. Som jag borde. Som man gör om man utger sig för att vara harmonisk och smidig :)
SvaraRadera