fredag, augusti 10, 2007

När det omöjliga sker

Schhhh....
Jag lyckades. Signe somnade om bredvid mannen i vår stora säng och jag kunde i lugn och ro skriva färdigt kompletteringen av min uppsats till skolan.
Och nu fortsätter de att sova, sådär sött bredvid varandra, så nu kan jag blogga också.
Jag kanske till och med hinner med en liten morgonlatte i min ensamhet.

Ibland är livet ännu mer härligt än vanligt.

13 kommentarer:

  1. Jag visste inte att du pluggar! Berätta?

    SvaraRadera
  2. små ögonblick av lycka. nästan den allra bästa lyckan :)

    SvaraRadera
  3. mina prinsessor sover oxå, en i säng och en i sjal, så jag surf-frossar: läser bloggar, skriver kommentarer, mailar, osv... att nåt så litet kan kännas så härligt!

    SvaraRadera
  4. härligt med egentid!/karin

    SvaraRadera
  5. Lovely!! Ja vad läser du?? Nyfikna vi blev nu...

    SvaraRadera
  6. Jag är en liten smygare på sidan. Tror att jag lämnat någon kommentar, men är dålig på det. Jag läser och funderar. Tycker om dina inlägg.
    /Erika

    SvaraRadera
  7. Åh. Tystnad är underskattat när man fått barn ;) Trevlig helg!

    SvaraRadera
  8. Ensamlatte är alltid godast - tyvärr.

    SvaraRadera
  9. Å, jag känner igen mig. Lyllo dig, här vaknas det så tidigt jämt att jag inte hinner (läs: orkar) upp före.
    Vi har jobbat/dagisat en vecka nu. En chock efter skönsommaren. Verkligen chock. Gråtfärdig och trött på kvällarna. Samtidigt gillar jag jobb. Och vårt dagis. I lagoma mängder förstås. Men det är omställningen, mentalt och kanske även fysiskt.

    Så idag, den sköna morgonen! Efter frukost (pappan hade sovmorgon, vi tar varannan dag i helgen) gick vi ut i trädgården, jag med kaffet och tidning, barnen i gummistövlar och solhattar, alla så glada morgonsköna sprudlande enkelt lyckliga liksom. Jag i hammocken, de i sandlådan. Mmmmmm, jag andades igen, äntligen, som om jag hållit andan en vecka - helt dumt ju, nästa ska bli bättre, mer balanserad, måste hitta höstspåren i vardagen.

    Ha fortsatt skön semester! Ser att du slukar böcker som jag - hann med 7 under juli. Helt underbart.

    SvaraRadera
  10. Förstår precis vad du menar! =)

    SvaraRadera
  11. Underbara äro de minsta ting när man hinner uppskatta dem! Skönt för dig :-)

    SvaraRadera
  12. Å vad sådana stunder är underbara. Men de får mig också att undra vad 17 man gjorde med all tid innan man fick barn :)

    SvaraRadera
  13. Louise - jag pluggar till organisationskonsult/samtalsterapeut. Blir klar om tre år. Sen drömmer jag om att starta mitt egna företag och jobba med dessa frågor. Som jag älskar.

    Tina - ja, jag kallar dem ögonblickslycka. Det är den som stannar kvar längst i minnet. Av någon anledning. Kanske för att de oftast kommer så oväntat.

    Frida - att få två små bebisar att sova samtidigt måste ju verkligen innebära ögonblickslycka ibland :) Blogga på!

    Karin - ja, du vet ju att jag älskar mina små stunder av egentid :)

    Superquinnan - se mitt första svar under detta inlägg :)

    Erika - du får smyga hur mycket du vill, men jag blir glad när du ger dig tillkänna ibland :) Vad roligt att du gillar mina inlägg, det gör mig glad!

    Minna - mmmm, tystnad är onekligen underskattat. Överhuvudtaget.

    Kajsa - men en latte med en riktigt bra vän är inte fy skam heller. Tycker jag.

    Yogamamman - men det blir ju lätt så, att man håller andan efter att ha levt i nuet under semestern. Men jag är övertygad om att du fixar det, låt det bara komma utan att stressa fram det.
    Sju böcker under fyra veckor låter som en dröm. Något guldkorn?

    Johanna - haha, ja, jag vet ju att du suktar efter egentid ibland. Som jag :)

    Camillas lockar- det handlar ju om det, att uppskatta dem, något man, som sagt, inte alltid är så bra på.

    e - eller hur, vad sjutton gjorde man med all tid? Men jag tror att det är som min terapeut så klokt sa, att allt tog så mycket längre tid förut, nu är man ju så grymt effektiv. Ja, åtmistone jag. för det mesta.

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!