lördag, januari 12, 2008

Spontana minnen från min tid som mammaledig

  • Gateau. Latte. Morotsmuffins. Valnötsfrallor. Saffransknutar. Att köpa med eller sitta där. Ute eller inne.
  • Promenader. Korta. Långa. I regn. Sol. Snö. Värme och kyla. Ensam eller med sällskap
  • Stunder vid Mälaren. Ensam. Signe sovandes i vagnen. Jag på parkbänk eller filt, mediterandes eller läsande.
  • Edvins mamma. Och Edvin. Vänskap för livet. Jag drömde om just det när jag tänkte på mammagruppen innan. Drömde och trodde inte att det skulle slå in. Det gjorde det. Med råge.
  • Egna stunder i soffan medan Signe sover. Bara min egen tid.
  • Signe. Såklart. Alltid. Med alla bus och upptåg, skratt och kullerbyttor.
  • Nya bekantskaper.
  • Djupare relation med min egen mamma. En förståelse. Och många långa dagar tillsammans.
  • Tålamod. Från nästan inget till nästan allt.
  • Kärlek. Mer och mer för varje dag.
  • Att lära om, lära nytt. Det har jag gjort. Om mig själv. Om andra. Om livet.

(Andra minnen, från graviditet, förlossning och första tiden med Signe hittar du här)

10 kommentarer:

  1. Fint. En härlig föräldraledighet verkar du ha haft. Fina minnen att bevara.

    /M med tre barn

    SvaraRadera
  2. Åh, vi har haft det så lika.. Eller har åtminstone många lika minnen, både från graviditet, förlossning och mammaledighet. Tänk om jag hade haft turen att träffa nån trevlig i min mammagrupp också.
    Var födde du nånstans?

    SvaraRadera
  3. Jag läste den där listan du länkat till och måste bara direkt utbrista: Man får visst äta lax! Odlad lax! Vilket är typ all lax.
    Det man inte får äta är insjöfisk som kan innehålla för mycket metaller.
    Jag åt massor av lax under graviditeten. Synd att du inte visste det. Nästa gång kan du äta lax!

    SvaraRadera
  4. Lycka till med jobbstarten. Det är en stor omställning men vad fint att du haft en sådan bra föräldraledighet. Jag är så supernostalgisk av mig och jag älskade tiden hemma, men jag tycker det har gått förvånandsvärt bra att börja om att jobba ändå. Även om jag krisat litet. Lycka till igen och välkommen till jobbgänget.

    SvaraRadera
  5. Det är så bra att sammanfatta och ha kvar att tänka tillbaka på sånt som under en del av livet är så självklart. Plötsligt är det förändring och sen kommer man inte ihåg hur det var...

    Det låter som en väldigt fin resa du haft tillsammans med Signe i hemmalivet. Och nu blir det annorlunda men ändå detsamma. Det kommer gå jättebra, det tror jag. Men jag förstår att det måste processas... Jag har redan ångest över att inte kunna vara med Sixten hela dagarna även om det är några månader kvar för min del.

    SvaraRadera
  6. å vad jag gråter när jag läser om dig och signe.Du skriver så fint, rakt in i hjärtat!
    Hoppas du får en bra jobbstart!

    SvaraRadera
  7. M - ja, verkligen fina minnen. Och kul att kunna bevara dem såhär.
    Tack för kommentar, tror inte att du skrivit tidigare?!

    Sunkmamman - jag födde på KS, lilla Enheten. En väldigt bra förlossning, men trist första tid efteråt (pga epiduralen)
    Synd att du inte träffade någon trevlig mamma i mammagruppen. Jag ville ju som sagt göra det, men trodde aldrig att det skulle bli en så fin vän som Edvins mamma.

    Josefin - åh, tack! Men jag åt lax, en massa odlad lax. Det var snarare all kallrökt, varmrökt och gravad lax jag syftade på, men det framgick ju inte på listan.
    Jag var superdupernoga med att äta lax 2-3 gånger i veckan och helst fet fisk som lax och makrill

    Jen - jag tror att jag kommer att tycka att det är helt okej att jobba. Åtminstone hoppas jag det.
    Sen är det väl inte konstigt att vi krisar ibland, särskilt om vi haft en sån bra föräldraledighet som vi båda verkar ha haft.
    Tack för kommentar!

    Anna ser dej - ja, och den här resan kan jag alltid tänka tillbaka på när jag har sådana där jobbdagar då allt känns pissigt.
    Du kommer också att fixa det galant den dagen du ska lämna Sixten o börja jobba.

    Hannah - åh tack! Vilken fin kommentar

    SvaraRadera
  8. Vilken fin lista Jag snor! Inte innehållet, jo några punkter blir nog lite lika, men idén för den är så bra.

    SvaraRadera
  9. Hej underbara vän!
    Näe, jag kunde inte heller drömma om att träffa en sådan guldklimp som du. Tänk första mammaträffen på Brommaplan. Där satt vi svettiga och nervösa med skrikiga, ammande små bebisar vid bröstet och nu..drygt ett år senare är vi världsvana småbarnsmammor!!
    Om vi nu är så lyckligt lottade så att vi blir mammor igen så kommer det kännas oerhört märkligt att inte dela den tiden med dig. Men å andra sidan, vi flyttar ju inte jättelångt, å är vi lediga samtidigt kan vi ju ses hela veckor. Du och jag och alla barn!
    STOR KRAM TILL EN FINFIN VÄN

    SvaraRadera
  10. e - sno på bara! Och jag har redan varit inne och kikat på din

    Edvins mamma - åh nu gråter jag, igen. Guuuuud vad fint skrivet.
    Vi får helt enkelt se till att våra små raringar får syskon så att vi kan fortsätta med våra små träffar, dock på olika orter, men som sagt, då kan vi ju ses hela veckor. Vilken lyx!
    Kram, kram, kram, KRAM!

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!