Vi frågar var magen är. Signe skrattar och pekar på sin mage. Och sedan på min och mannens.Vi frågar var klockan är. Signe skrattar, pekar på klockan på väggen och säger något som liknar "tick tick".
Vi frågar var hunden är. Signe skrattar, pekar på hunden och säger "voooofff".
Tand nummer fjorton är på väg upp. I underkäken.
Att äta på tandkrämstuber, kaviartuber, min hudkräm och allt annat som är det minsta spännade och mer eller mindre tuggvänligt är något av en favoritsysselsättning. Likaså att hjälpa till i köket, helst med att diska eller låtsas laga mat.
Att sitta i vagnen på de dagliga promenaderna blir allt tråkigare. Desto roligare att gå och gå och gå och gå....
Att klättra är forfarande roligt. Nu fungerar det även med att flytta pallen eller stolen eller stegen dit man vill nå.
När någon av oss går hemifrån eller kommer tillbaka får vi alltid en stor kram, och ibland även en ljudlig puss.
Äta går lika bra som vanligt. Allt är gott. Allt äts upp.
Sova går ockå lika bra. Hon nattas i sin egen säng, i sitt eget rum och somnar sedan själv. De flesta nätter vaknar vi av att hon vill ha nappen, eller har drömt något, men hon somnar lätt om. Ibland, men sällan, sover hon hos oss. Nära, nära.
Att hon ärvt mitt och mannens hetsiga temperament råder ingen tvekan om. Tack och lov. Eller dessvärre. Eller vad vi nu ska säga.
Signe verkar vara ett gudomligt barn, och ditt sätt att beskriva henne är lika fint. Kan man låna?
SvaraRaderaHipp Hipp signe!
SvaraRaderatänk att ni är så stora och duktiga, bara växer och växer, utvecklas varje dag...
nu är de i en fantastisk ålder, visst? (den där meningen tror jag att jag använt sedan arvids föddes, och förhoppningsvis kommer jag att använda den i några år till...hehe)
kramar!!!/arvids mamma
Den uppmärksamma kommer nog att påpeka att Signe faktiskt blev sjutton månader den 20 mars, och inte det här datumet. Och det stämer väldans bra.
SvaraRaderaMen jag hade bloggsemester då. Men jag kommer nog att flytta det här inlägget till det datumet senare, för att ha koll. Tror jag.
Tills vidare - gratta på :)
Åh, det låter ljuvligt! Värsta reklam-barnet :)
SvaraRaderaLyckliga du som fått en sån juvel till dotter!
kram
/C
Så fin liten tjej. Hon ser mycket bestämd ut :)
SvaraRaderaAnna funderar - ja, varför inte? Du kan få låna henne de gånger vi behöver lite tid för oss själva, mannen och jag. Win-win-situation :)
SvaraRaderaArvids mamma - jag känner igen det där, jag säger också att "nu är den bästa tiden med Signe". Och förhoppningsvis fortsätter vi att säga det i många, många år.
C - Ja, lilla Signe är min alldeles egna juvel. Supersötis :)
Annie - japp, bestämd är hon. Temperament har hon. Och alldeles, alldeles underbar är hon :)
Grattis lilla sötnos!! Njut av ditt härliga lilla liv :-) Kram från Jenny & Nora
SvaraRaderaVilken stor tjej! Vad mycket hon kan och vad mycket hon har kvar att upptäcka. Härligt med temperament. Sonen har ärvt mina explosioner och jag försöker intala mig att det är bra ;)
SvaraRaderaJenny - tack vännen! Vet du - nu MÅSTE vi bara ses snart. Jag vill pussa på Nora. Och träffa dig. Såklart.
SvaraRaderaE - ja, explosioner är bra. Man ska inte hålla tillbaka :)
Vad stor hon har blivit! Du beskriver henne så vackert, så varmt! =)
SvaraRaderaKram,
AnnaSv - som tycker hetsigt humör är en bra egenskap