tisdag, september 02, 2008

Dag på halvfart

Vi är lite småförkylda. Hela familjen. Det mesta går på halvfart idag.
Morgonens terapisession gick dock på helfart. Det kändes hur bra som helst. Min klient och jag passade varandra och vår timme tillsammans kändes givande och självklar. Jag ser verkligen fram emot att kunna jobba med det här, på heltid.

Efter sessionen satt jag på ett café vid Odenplan en stund och summerade tankarna innan jag och mannen träffade vår rådgivare på banken och fixade en del inför husköpet.

Eftermiddagen tillbringade jag hemma. Framför datorn. Jobbandes.

Efter att ha hämtat Signe på dagis yogade vi en stund tillsammans. Och drack grönt te för våra onda halsar.

8 kommentarer:

  1. Vad roligt att terapin gick så bra, trodde väl det :-)

    Mysigt att ni yogar tillsammans!

    Kram!

    SvaraRadera
  2. så roligt med huset, det låter alldeles fantastiskt. jättegrattis! och krya på er!

    SvaraRadera
  3. Åh.. Det låter typ mysigt.. Även om ni är lite småförkylda..

    SvaraRadera
  4. Härligt att det gick så bra idag! Det måste vara skönt att känna att det du utbildar dig till och vill starta eget inom verkligen är rätt för dig. Det kan ju låta självklart men många gånger kan man ju tvivla att man är på rätt väg. Jag tror det är helt rätt för dig. Du har så mycket att ge andra.

    PS/Nu förstår jag vad du menade med att man skulle bli som "besatt". Jag har redan sett 13 avsnitt av Nikolaj och Julie sedan ni åkte i söndags;) Precis så bra som jag mindes att den var.

    SvaraRadera
  5. Jag riktigt hör hur alla bitarna i ditt/ert livspussel faller på rätt plats och helt enkelt bara passar ihop.
    Det låter som att du hittat din "plats i livet": som mamma, som terapeut, som fru och som husägare!

    Lycka till med allt och krya på er!
    Kram

    SvaraRadera
  6. Jenny skriver- ja, det känns skönt att vara igång igen.
    Och ja, Signe är en riktig yogafantast :)
    Kram

    Fru A - tack snälla du!

    Alicia - hej. Ja, det är typ mysigt också :)

    Edvins mamma - jag kommer säkert att hamna i mina tvivel också, det hör liksom till. Tror jag.
    Och jag förstår att du är besatt. Men tretton avsnitt på bara några dagar låter oroväckande mycket ;)
    KRAM!

    C - ja, just nu känns det som om allting börjar falla på plats. Och det känns skönt. Jag har haft alldeles för många år med tvivel och oro.
    Kram

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!